Så här innan det är dags att gå in i ett nytt år vill man gärna blicka tillbaka på det år vi snart ska lämna. Här följer ett litet axplock av vad KKN Gävleborg sysslat med under 2010:
Rapporterna ”De kulturella och kreativa näringarna i Gävleborg – en potential för tillväxt och attraktionskraft” samt ” En översikt i siffror av Kulturella och Kreativa Näringar i Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län” har tagits fram för att ge en överskådlig bild av branschen baserat på statistik samt introducera definitioner, begrepp, utvecklingstendenser, möjligheter och utmaningar. Rapporterna som har tagits fram utifrån ett uppdrag i RUP och presenterades för regionstyrelsen i november.
”Gungor och karuseller - om utveckling av företag i kulturella och kreativa näringar” är en annan rapport som tagits fram av projektet i samband med en utbildningen Framtidens företagande för företagsrådgivare som KKN arrangerade tillsammans med Almi i Gävleborg, Dalarna och Värmland vid tre tillfällen i oktober. De som höll i utbildningsdagarna, Tobias Nielsén och Emma Stenström är två av Sveriges ledande experter inom området och det är också de som författat den här rapporten som ger en kortfattad och tydlig introduktion till det specifika med de kulturella och kreativa näringarna
Affärsdesign KKN är ett systerprojekt till KKN som drivs av Almi. Syftet är att stärka företagare inom dessa näringar samt kartlägga deras behov. Den modell projektet kommer jobba med innebär bl a att utifrån intervjuer med enskilda företagare inhämta kunskap om deras behov och sen forma insatser och åtgärder direkt utifrån vad företagen efterfrågar. Kontakta projektet om du är företagare, företagsrådgivare, näringslivschef el motsvarande för att få veta mer eller diskutera ett upplägg utifrån ditt behov. Projektledare är Anders Gunnarsson,kontaktupgifter:
tel 026-66 36 65, mobil: 070-661 17 78 samt epost: anders.gunnarsson@almi.se
Postproduktion Film Under hösten har en förstudie pågått för att kartlägga hur företagandet ser ut och vad som bäst stärker dem till bättre tillväxt. Vi får stöd av Tillväxtverkets programpengar för att stärka mötesplatser inom kulturella och kreativa näringar för att kunna göra en fokuserad insats på detta område. En projektansökan kommer göras i början av januari där flera av kommunerna, Region Dalarna, Landstinget Gävleborg m fl är medfinansiärer.
Kreativ kontakt Nu är det snart halvtid i pilotprojektet Kreativ kontakt som drivs av Region Gävleborg via projekt KKN och affärsnätverket BNI. Region Gävleborg vill stärka de kulturella och kreativa näringarna i regionen och BNI syftar till att medlemsföretagen ska göra fler och bättre affärer. Inom ramarna för projektet KKN har vi skapat en pilot där maximalt tio företagare från de kulturella och kreativa näringarna erbjuds plats. De företagare som gick med från start har fått nya uppdrag och gjort affärer de inte skulle gjort annars!
Det finns fortfarande möjlighet att gå med från årsskiftet och delta sista halvåret –vill du utveckla dig och ditt företagande tillsammans med andra företagare från Hudiksvall och grannkommunerna? Projektet dokumenteras för att kunna sprida erfarenheterna och en första film kommer snart läggas ut på vår hemsida. Som testpilot får man:
skräddarsydd företagsrådgivning utifrån just sin situation
möjlighet att utöka sitt nätverk, sina affärsidéer och sin kundkrets
bli testpilot i ett regionalt utvecklingsprojekt
Kontakta någon av oss om du vill veta mer eller gå med nu i halvtid:Karin Edman, BNI, karin@karinedman.se, 070-264 10 93 eller mig på: charlotta.netsman@regiongavleborg.se, 073-274 27 95
Mycket annat har naturligtvis hänt och ännu mer är pågång. Avslutningsvis en liten julklapp: Kolla in den här filmen som bla Östsam tagit fram för att beskriva en bransch i tillväxt.
måndag 20 december 2010
torsdag 16 december 2010
Dags för Swedish Arts and Business Awards - vill du vara med och tävla?
Swedish Arts and Business Awards är Sveriges främsta forum för nyskapande, kreativa och fruktbara samarbeten mellan kulturvärlden och näringslivet. Pristävlingen arrangeras årligen av Kultur och Näringsliv och bidrar till att visa de goda exemplen; de mest lönsamma och utvecklande samarbetsprojekten i Sverige under det senaste året. Syftet är att fler ska inspireras och upptäcka den dynamik som skapas när kulturens kreativitet möter näringslivets kraft.
Alla företag och kulturorganisationer är välkomna att delta i tävlingen och dela med sig av sina erfarenheter, inspirera andra och bli prisade! Senast 31 januari skall du anmäla ditt bidrag. Deltagande i tävlingen är kostnadsfritt.
Klicka här för mer information och tävlingsformulär
Alla företag och kulturorganisationer är välkomna att delta i tävlingen och dela med sig av sina erfarenheter, inspirera andra och bli prisade! Senast 31 januari skall du anmäla ditt bidrag. Deltagande i tävlingen är kostnadsfritt.
Klicka här för mer information och tävlingsformulär
fredag 10 december 2010
Gungor och karuseller - affärsmodell för kulturella och kreativa näringar
I samband med utbildningen Framtidens företagande som KKN arrangerat under hösten tilsammans med ALMI i Gävleborg, Dalarna och Värmland skrev Tobias Nielsén och Emma Stenström, som höll i utbildningen, en översiktlig branschintroduktion.
Nu kan du läsa och ladda ner hela rapporten här.
Ett kort smakprov:
"Det unika i kulturföretagandet ska inte dras för långt, men trots
allt brukar följande ofta anses som karakteristiskt för många företag inom
kulturnäringarna:
• Måste balansera det kommersiella med det konstnärliga/kreativa
• Kreativitet rimmar inte alltid med struktur
• Ofta fokus på produkten snarare än på marknaden; styrd av inre vision, inte efterfrågan
• Osäker efterfrågan - kunder vill inte ens alltid veta vad de ska få, vilket leder till högt risktagande
• Krav på nyskapande gör det ibland svårt att standardisera,rationalisera och kapitalisera
• Låga inträdeshinder för idéer – alla kan vara kreativa och idéer kräver inte kapital
• En del har höga kostnader för produktion, men låga reproduktionskostnader
• Upphovsrätten är central – en balans mellan att skydda egna och allmänhetens intressen
• Stort och växande utbud av personer som vill ägna sig åt kreativa och kulturella yrken
• Svårt att skriva kontrakt och specificera insatser och utkomster i förväg, icke-linjära processer, där man inte vet resultatet i förväg
• Många ”ofrivilliga företagare” och många icke-vinstdrivande organisationer; pengar ofta ett medel, inte ett mål
Allt det ovanstående, och mer därtill, kan förstås ha betydelse för såväl rådgivningen som finansieringen av företag inom kulturnäringarna. Även om det återigen ska påpekas att variationen förstås är stor, och att många företag
inom de kulturella och kreativa näringarna inte passar in i ovanstående beskrivning."
Nu kan du läsa och ladda ner hela rapporten här.
Ett kort smakprov:
"Det unika i kulturföretagandet ska inte dras för långt, men trots
allt brukar följande ofta anses som karakteristiskt för många företag inom
kulturnäringarna:
• Måste balansera det kommersiella med det konstnärliga/kreativa
• Kreativitet rimmar inte alltid med struktur
• Ofta fokus på produkten snarare än på marknaden; styrd av inre vision, inte efterfrågan
• Osäker efterfrågan - kunder vill inte ens alltid veta vad de ska få, vilket leder till högt risktagande
• Krav på nyskapande gör det ibland svårt att standardisera,rationalisera och kapitalisera
• Låga inträdeshinder för idéer – alla kan vara kreativa och idéer kräver inte kapital
• En del har höga kostnader för produktion, men låga reproduktionskostnader
• Upphovsrätten är central – en balans mellan att skydda egna och allmänhetens intressen
• Stort och växande utbud av personer som vill ägna sig åt kreativa och kulturella yrken
• Svårt att skriva kontrakt och specificera insatser och utkomster i förväg, icke-linjära processer, där man inte vet resultatet i förväg
• Många ”ofrivilliga företagare” och många icke-vinstdrivande organisationer; pengar ofta ett medel, inte ett mål
Allt det ovanstående, och mer därtill, kan förstås ha betydelse för såväl rådgivningen som finansieringen av företag inom kulturnäringarna. Även om det återigen ska påpekas att variationen förstås är stor, och att många företag
inom de kulturella och kreativa näringarna inte passar in i ovanstående beskrivning."
tisdag 23 november 2010
Genusmedveten affärsrådgivning
Inbjudan till en ny omgång av den uppskattade utbildningen Genusmedveten affärsrådgivning
"Genom genusperspektivet har en helt ny värld av möjligheter öppnats för mig. Med kunskapen om genusmedveten affärsrådgivning kommer vi att öka tillväxten i både vårt eget företag och i våra kunders företag." Kenneth Törnberg, kontorschef Swedbank
Utbildningen syftar till att ge kunskap samt konkreta verktyg för att utveckla den egna organisationens kundfokus och professionalitet. Målet är att ge en bred överblick och ökad kunskap inom områdena affärsrådgivning och företagande. Utifrån fakta och förklaringsmodeller med genusvetenskaplig grund behandlas frågeställningar som berör företags -och affärsrådgivare, coacher m.fl. som arbetar för att främja företagandet i Sverige.
VAD ÄR MYTER OCH VAD ÄR FAKTA OM KVINNORS OCH MÄNS FÖRETAGANDE?
FINNS DET SKILLNADER I HUR KVINNOR OCH MÄN DRIVER FÖRETAG?
PÅ VILKET SÄTT KAN GENUSPERSPEKTIVET FÖRBÄTTRA MIG SOM RÅDGIVARE, LEDARE OCH FÖRETAGARE?
I samarbete med Tillväxtverket genomförs denna utbildning i vårt län under dagarna 18-19 januari 2011 på Orbaden konferens och spa.
Mer info och anmälan här
"Genom genusperspektivet har en helt ny värld av möjligheter öppnats för mig. Med kunskapen om genusmedveten affärsrådgivning kommer vi att öka tillväxten i både vårt eget företag och i våra kunders företag." Kenneth Törnberg, kontorschef Swedbank
Utbildningen syftar till att ge kunskap samt konkreta verktyg för att utveckla den egna organisationens kundfokus och professionalitet. Målet är att ge en bred överblick och ökad kunskap inom områdena affärsrådgivning och företagande. Utifrån fakta och förklaringsmodeller med genusvetenskaplig grund behandlas frågeställningar som berör företags -och affärsrådgivare, coacher m.fl. som arbetar för att främja företagandet i Sverige.
VAD ÄR MYTER OCH VAD ÄR FAKTA OM KVINNORS OCH MÄNS FÖRETAGANDE?
FINNS DET SKILLNADER I HUR KVINNOR OCH MÄN DRIVER FÖRETAG?
PÅ VILKET SÄTT KAN GENUSPERSPEKTIVET FÖRBÄTTRA MIG SOM RÅDGIVARE, LEDARE OCH FÖRETAGARE?
I samarbete med Tillväxtverket genomförs denna utbildning i vårt län under dagarna 18-19 januari 2011 på Orbaden konferens och spa.
Mer info och anmälan här
söndag 21 november 2010
Vill du utveckla dig och ditt företagande? - Nytt mentorprogram i Gästriklad
Almi och Etablera har nu dragit igång en ny omgång av mentorprogrammet i Gästrikland och det är naturligtvis öppet för dig företagare i de kulturella och kreativa näringarna. Läs mer och anmäl ditt intresse här
fredag 19 november 2010
Söderhamn - veckans inspirationskälla!
Det var tätt med folk i måndags kväll, inspirerade föredrag av syskonen bakom Freluga Trädgårdsscen, finsmakarfika från Lillis smakeri och engagerade grupparbeten där vi fick diskutera frågor som:
Hur kan vi hitta nya samarbetsformer?
Hur ska vi attrahera mer publik alt fler kunder?
Vad kan kommunen göra för att stötta utvecklingen?
Kvällens rubrik var Kultur+Näringsliv=1 och med ettan menade man, förklarade kvällens värd Johan Staffas, att detta var första stegen i en satsning på gränssnittet mellan kultur och näringsliv. En ny bransch som näringslivschefen Kent Lundquist beskrev bland annat genom att presentera regeringens handlingsplan.
Att skapa mötesplatser och agera som brobyggare är ambitionen i de nya kulturpolitiska inriktningarna man antagit i Söderhamn och att döma av uppslutning och stämmning under kvällen så lyckas man bra med det. Detta var den andra i en serie nätverksträffar för aktörer från kultur och näringsliv, de kommer fortsätta arrageras en gång i halvåret.
CN
Hur kan vi hitta nya samarbetsformer?
Hur ska vi attrahera mer publik alt fler kunder?
Vad kan kommunen göra för att stötta utvecklingen?
Kvällens rubrik var Kultur+Näringsliv=1 och med ettan menade man, förklarade kvällens värd Johan Staffas, att detta var första stegen i en satsning på gränssnittet mellan kultur och näringsliv. En ny bransch som näringslivschefen Kent Lundquist beskrev bland annat genom att presentera regeringens handlingsplan.
Att skapa mötesplatser och agera som brobyggare är ambitionen i de nya kulturpolitiska inriktningarna man antagit i Söderhamn och att döma av uppslutning och stämmning under kvällen så lyckas man bra med det. Detta var den andra i en serie nätverksträffar för aktörer från kultur och näringsliv, de kommer fortsätta arrageras en gång i halvåret.
CN
måndag 15 november 2010
Crowd culture - testar nytt sätt att mikrofinansiera kulturprojekt
Har du ett kulturprojekt som du behöver pengar till eller vill du vara med och finansiera ett? Kolla in Crowdculture.se
Så här beskriver de själv sitt koncept:
• Utveckla kultur! Som gratis medlem på Crowdculture hittar medlemmen projekt hon gillar och utvecklar dem genom diskussion, involvering och goda idéer.
• Förverkliga kultur! Med 50 SEK i månaden stödjer medlemmen sina favoritidéerna att förverkligas. De privat investerade pengar får en direkt hävstångseffekt av statligt kulturstöd, vilket gör effekten investeringen mycket starkare än en rak mikrodonation.
• Skapa kultur! Som betalande medlem får medlemmen också möjlighet att söka pengar för sitt eget projekt. Får projektägaren många att tro på sin idé genom att engagera sin lokala community, fans och vänner, kan den bli verklighet fortare än kvickt.
Källa: www.crowdculture.se
Så här beskriver de själv sitt koncept:
• Utveckla kultur! Som gratis medlem på Crowdculture hittar medlemmen projekt hon gillar och utvecklar dem genom diskussion, involvering och goda idéer.
• Förverkliga kultur! Med 50 SEK i månaden stödjer medlemmen sina favoritidéerna att förverkligas. De privat investerade pengar får en direkt hävstångseffekt av statligt kulturstöd, vilket gör effekten investeringen mycket starkare än en rak mikrodonation.
• Skapa kultur! Som betalande medlem får medlemmen också möjlighet att söka pengar för sitt eget projekt. Får projektägaren många att tro på sin idé genom att engagera sin lokala community, fans och vänner, kan den bli verklighet fortare än kvickt.
Källa: www.crowdculture.se
Generator 2010 - Den kreativa konferensen om kulturella och kreativa näringar
Generator är den självklara mötesplatsen för personer som arbetar med utveckling av kulturella och kreativa näringar i Sverige. Här möts deltagare från hela landet för att höja sin egen kompetens, utbyta erfarenheter och skapa kontakter för framtiden.
Är konferensen något för dig?
Generator vänder sig främst till beslutsfattare och personer verksamma inom kultur-, näringslivs- och affärsutveckling inom den privata och offentliga sektorn, lokalt, regionalt och nationellt.
Du är kanske näringslivs-, kultur- eller informationschef eller så är du projektledare och programansvarig för specifika satsningar på de kulturella och kreativa näringarna.
Är du något för konferensen?
Generator handlar lika mycket om deltagande som delaktighet. Genom att bidra med dina erfarenheter och frågeställningar kan du påverka innehållet på konferensen. Samtidigt får du inspiration, nya idéer och lösningar att ta med dig hem.
Hittills har arbetet med programmet resulterat i tre huvudsakliga ämnen som kommer att belysas:
Affärsmodeller, entreprenörskap och finansiering
Exempel: hur bygger vi en hållbar kreativ näring?
Utbildning och forskning
Exempel: hur lär vi ut kreativitet i skolan och akademin?
Omvärldsbevakning
Exempel: vad händer egentligen i vår omvärld inom de kulturella och kreativa näringarna?
Läs mer och anmäl dig på konferensens hemsida
CN
Källa: www.generatorkonferensen.se
Är konferensen något för dig?
Generator vänder sig främst till beslutsfattare och personer verksamma inom kultur-, näringslivs- och affärsutveckling inom den privata och offentliga sektorn, lokalt, regionalt och nationellt.
Du är kanske näringslivs-, kultur- eller informationschef eller så är du projektledare och programansvarig för specifika satsningar på de kulturella och kreativa näringarna.
Är du något för konferensen?
Generator handlar lika mycket om deltagande som delaktighet. Genom att bidra med dina erfarenheter och frågeställningar kan du påverka innehållet på konferensen. Samtidigt får du inspiration, nya idéer och lösningar att ta med dig hem.
Hittills har arbetet med programmet resulterat i tre huvudsakliga ämnen som kommer att belysas:
Affärsmodeller, entreprenörskap och finansiering
Exempel: hur bygger vi en hållbar kreativ näring?
Utbildning och forskning
Exempel: hur lär vi ut kreativitet i skolan och akademin?
Omvärldsbevakning
Exempel: vad händer egentligen i vår omvärld inom de kulturella och kreativa näringarna?
Läs mer och anmäl dig på konferensens hemsida
CN
Källa: www.generatorkonferensen.se
onsdag 10 november 2010
Spana in i framtiden!
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
Framtiden är nu väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken Framtiden är nu är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Boken släpps den 25 november 2010 men kan förbeställas HÄR direkt från förlaget. Redaktörer för boken är Tobias Nielsén och Sven Nilsson.
Hela den fantastiska innehållsförteckningen från förlagets hemsida:
Tobias Nielsén och Sven Nilsson
”Då, nu och sedan”
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
”Vi bestämmer”
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare – men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
”Ta plats”
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
”Skapandets växelverkan”
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen – de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
”Den nya staden”
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna – de urbana regionerna – formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
”Impulsekonomi”
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av ”vilda västern”. Nätets framtid handlar om påbyggnader – men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
”Dumma du?”
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat – men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
”Komponera världen”
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
”Ett öppet samhälle”
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
”De dubbelt ratade”
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
”Myter om kvinnor”
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
”Säg det med stil”
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
”Vem är du?”
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
”Mastodonter”
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
”Efter ordet”
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
Owe Ronström
”Utan gränser”
MUSIK. En ständig expansion – det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
”Utmanad men inte hotad”
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras – men hotas inte.
Annina Rabe
”Älskade vän”
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat – man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
”Publikens tyranni”
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
”En förlorad värld”
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
”Anpassning och revolt”
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna. Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
”Landet annorlunda”
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
”I backspegeln”
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
”Ingen vet någonting”
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
”Ruta och skärm”
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
”En annan ordning”
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling – efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
”Växtkraft”
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
”Stad i ljus”
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
”Hjältarna”
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
”En nisch för staten”
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
”Made in europe”
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
”En ny giv”
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
”Sprickorna i muren”
OCH NU… I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Framtiden är nu väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken Framtiden är nu är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Boken släpps den 25 november 2010 men kan förbeställas HÄR direkt från förlaget. Redaktörer för boken är Tobias Nielsén och Sven Nilsson.
Hela den fantastiska innehållsförteckningen från förlagets hemsida:
Tobias Nielsén och Sven Nilsson
”Då, nu och sedan”
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
”Vi bestämmer”
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare – men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
”Ta plats”
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
”Skapandets växelverkan”
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen – de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
”Den nya staden”
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna – de urbana regionerna – formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
”Impulsekonomi”
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av ”vilda västern”. Nätets framtid handlar om påbyggnader – men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
”Dumma du?”
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat – men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
”Komponera världen”
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
”Ett öppet samhälle”
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
”De dubbelt ratade”
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
”Myter om kvinnor”
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
”Säg det med stil”
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
”Vem är du?”
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
”Mastodonter”
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
”Efter ordet”
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
Owe Ronström
”Utan gränser”
MUSIK. En ständig expansion – det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
”Utmanad men inte hotad”
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras – men hotas inte.
Annina Rabe
”Älskade vän”
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat – man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
”Publikens tyranni”
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
”En förlorad värld”
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
”Anpassning och revolt”
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna. Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
”Landet annorlunda”
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
”I backspegeln”
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
”Ingen vet någonting”
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
”Ruta och skärm”
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
”En annan ordning”
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling – efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
”Växtkraft”
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
”Stad i ljus”
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
”Hjältarna”
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
”En nisch för staten”
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
”Made in europe”
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
”En ny giv”
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
”Sprickorna i muren”
OCH NU… I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Kulturens kraft för regional utveckling
Den här boken belyser och analyserar ett antal svenska och europeiska exempel där kultursatsningar på lokal och regional nivå stimulerat utvecklingen och lett till spännande förändringsprocesser för samhället i övrigt.
Tjugotvå forskare och andra verksamma inom kulturen svar på frågorna:
Vad har regionala satsningar på kulturen lett till och hur har dessa på olika håll gestaltats?
Vilka är de positiva och negativa erfarenheterna?
I antologin behandlas bland annat:
Skapande Skåne som kreativt landskap
Platsens själ i södra Småland
Den kulturella ekonomins betydelse för Stockholmsförorterna Tensta och Botkyrka
AIRIS (Artists in Residence)-projekten i västra Sverige
Musik och konstsatsningarna i Vara och Skärhamn
Den kreativa skärningspunkten Furillen på Gotland
Symbiosen mellan kultur, ekonomi och natur i Dalhalla
Relationell estetik i Östersund
Det spektakulära Ice Dome Concert Hall-projektet i Piteå
Kulturen som ledstjärna ibland annat Holstebro, Charleville-Mézières och NewcastleGateshead.
Läs mer och beställ boken här.
CN
Tjugotvå forskare och andra verksamma inom kulturen svar på frågorna:
Vad har regionala satsningar på kulturen lett till och hur har dessa på olika håll gestaltats?
Vilka är de positiva och negativa erfarenheterna?
I antologin behandlas bland annat:
Skapande Skåne som kreativt landskap
Platsens själ i södra Småland
Den kulturella ekonomins betydelse för Stockholmsförorterna Tensta och Botkyrka
AIRIS (Artists in Residence)-projekten i västra Sverige
Musik och konstsatsningarna i Vara och Skärhamn
Den kreativa skärningspunkten Furillen på Gotland
Symbiosen mellan kultur, ekonomi och natur i Dalhalla
Relationell estetik i Östersund
Det spektakulära Ice Dome Concert Hall-projektet i Piteå
Kulturen som ledstjärna ibland annat Holstebro, Charleville-Mézières och NewcastleGateshead.
Läs mer och beställ boken här.
CN
Generator 2010 i Piteå
Årets Generatorkonferens äger rum i Piteå 23-24 november och kommer ha tre övergripande ämnesområden:
Affärsmodeller, entreprenörskap och finansiering: hur bygger vi en hållbar kreativ näring?
Forskning och utbildning: hur lär vi ut kreativitet i skolan och akademin?
Omvärldsbevakning: vad händer egentligen i vår omvärld inom de kreativa näringarna?
Läs mer och anmäl dig här
CN
Affärsmodeller, entreprenörskap och finansiering: hur bygger vi en hållbar kreativ näring?
Forskning och utbildning: hur lär vi ut kreativitet i skolan och akademin?
Omvärldsbevakning: vad händer egentligen i vår omvärld inom de kreativa näringarna?
Läs mer och anmäl dig här
CN
tisdag 9 november 2010
Respons från Framtidens företagande i Värmland
Kultur en viktig profilfaktor och Kulturella näringar bidrar till stark tillväxt är rubrikerna två av de artiklar som publicerades efter seminariet Framtidens företagande i Karlstad.
Ur NWT's artikel:
Både Emma Stenström och Tobias Nielsén menade att Värmland är rikt på traditioner och har en enastående natur.
– Vi är dock övertygade om att de kulturella näringarna kan bli mer affärsmässiga.
Företagare, bankfolk, representanter från kommunerna och organisationer av olika slag som deltog vid konferensen, fick också uppdraget att peka på nya kulturella verksamheter som kan bidra till sysselsättning och tillväxt i länet. Det var inte särskilt många nya upplevelser de kunde bidra med, men en sak var de överens om. Nämligen att Klässbols Linneväveri och Sahlströmsgården i Torsby är kulturella näringar av mycket hög klass. Något överraskande ansåg också många att den inre resan, det vill säga att bättre lära känna sig själv, samt livskvalité och välbefinnande är något som alltfler människor är beredda att satsa mycket pengar på.
CN
Ur NWT's artikel:
Både Emma Stenström och Tobias Nielsén menade att Värmland är rikt på traditioner och har en enastående natur.
– Vi är dock övertygade om att de kulturella näringarna kan bli mer affärsmässiga.
Företagare, bankfolk, representanter från kommunerna och organisationer av olika slag som deltog vid konferensen, fick också uppdraget att peka på nya kulturella verksamheter som kan bidra till sysselsättning och tillväxt i länet. Det var inte särskilt många nya upplevelser de kunde bidra med, men en sak var de överens om. Nämligen att Klässbols Linneväveri och Sahlströmsgården i Torsby är kulturella näringar av mycket hög klass. Något överraskande ansåg också många att den inre resan, det vill säga att bättre lära känna sig själv, samt livskvalité och välbefinnande är något som alltfler människor är beredda att satsa mycket pengar på.
CN
måndag 25 oktober 2010
Tack Gävle
hälsar Tobias Nielsén och Emma Stenström via sin blogg kulturekonomi.se
I onsdags besökte de oss i Gävleborg och rubriken för seminariet var “Framtidens företagande”, men vad vi framför allt gjorde den dagen var att diskutera hur man från ett företagsfrämjandeperspektiv kan utveckla företag och individer i kultursektorn och de kulturella och kreativa näringarna. Några av slutsatserna och bilder från seminariet finns här.
CN
I onsdags besökte de oss i Gävleborg och rubriken för seminariet var “Framtidens företagande”, men vad vi framför allt gjorde den dagen var att diskutera hur man från ett företagsfrämjandeperspektiv kan utveckla företag och individer i kultursektorn och de kulturella och kreativa näringarna. Några av slutsatserna och bilder från seminariet finns här.
CN
tisdag 19 oktober 2010
Framtidens företagade - KKNsatsning i tre län
KKN i Gävleborg, Dalarna och Värmlad arangerar denna veckan en utbildning tillsammans med Almi i respektive län, skräddarsydd för personal på Almi, banker och andra företagsfrämjande organisationer. De som anlitats för att hålla i utbildningsdagarna är Tobias Nielsén och Emma Stenström, två av Sveriges främsta experter inom området. Så här skriver Tobias på deras gemensamma blogg:"Vi börjar på onsdag i Gävle en serie om tre heldagar; de följande sker i Falun och Karlstad. Vi ska tala för de olika länens ALMI-kontor och övriga företagsfrämjare där, som en del av projektet KKN.
Det ska bli väldigt spännande. Dels för att den lokala uppslutningen och uppbackningen är på topp. Dels för att det faktiskt är första gången som vi talar tillsammans."
CN
Det ska bli väldigt spännande. Dels för att den lokala uppslutningen och uppbackningen är på topp. Dels för att det faktiskt är första gången som vi talar tillsammans."
CN
fredag 18 juni 2010
Stärkta insatser för kulturella och kreativa näringar
Regeringens arbete med att utveckla kulturella och kreativa näringar tar nu ytterligare steg framåt. Regeringen har beslutat att inrätta ett Råd för kulturella och kreativa näringar. Rådets uppgift blir att belysa viktiga frågeställningar för den här sektorn och bistå regeringen i arbetet med den antagna handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. Rådets ordförande och ledamöter kommer att utses inom kort.
Regeringen har också beslutat om ytterligare två konkreta uppdrag för att förstärka arbetet utifrån handlingsplanen. Det första handlar om innovation och design. Målet för uppdraget är att förbättra förutsättningarna för designföretag att växa och utvecklas. Det andra uppdraget syftar till att stärka samarbetet mellan olika aktörer inom kultur och näringsliv genom att utveckla och stärka mäklarfunktioner och nätverk som knyter samman kulturella och kreativa entreprenörer och företag med kunder, uppdragsgivare och vidgade marknader.
- Det är viktigt att synliggöra kultur, kreativt skapande och design som betydelsefulla faktorer för vårt lands attraktivitet och konkurrenskraft. Genom att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag inom den kulturella och kreativa sektorn främjar vi tillväxten i hela landet, säger näringsminister Maud Olofsson.
- Litteratur, musik, dans, film, mode, design och andra konstnärliga utryck berikar och utvecklar hela samhället. När såväl potentiella som befintliga företagare inom kulturella och kreativa näringar kan utveckla sina affärsidéer och sitt företagande, får vi även en ökad spridning av kultur i samhället, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.
Regeringen presenterade under hösten 2009 en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Målet med handlingsplanen är att skapa långsiktigt goda förutsättningar för entreprenörer. Detta är en del i regeringens satsning på kulturella och kreativa näringar som totalt omfattar 73 miljoner kronor under en fyraårsperiod.
Regeringen har också beslutat om ytterligare två konkreta uppdrag för att förstärka arbetet utifrån handlingsplanen. Det första handlar om innovation och design. Målet för uppdraget är att förbättra förutsättningarna för designföretag att växa och utvecklas. Det andra uppdraget syftar till att stärka samarbetet mellan olika aktörer inom kultur och näringsliv genom att utveckla och stärka mäklarfunktioner och nätverk som knyter samman kulturella och kreativa entreprenörer och företag med kunder, uppdragsgivare och vidgade marknader.
- Det är viktigt att synliggöra kultur, kreativt skapande och design som betydelsefulla faktorer för vårt lands attraktivitet och konkurrenskraft. Genom att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag inom den kulturella och kreativa sektorn främjar vi tillväxten i hela landet, säger näringsminister Maud Olofsson.
- Litteratur, musik, dans, film, mode, design och andra konstnärliga utryck berikar och utvecklar hela samhället. När såväl potentiella som befintliga företagare inom kulturella och kreativa näringar kan utveckla sina affärsidéer och sitt företagande, får vi även en ökad spridning av kultur i samhället, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.
Regeringen presenterade under hösten 2009 en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Målet med handlingsplanen är att skapa långsiktigt goda förutsättningar för entreprenörer. Detta är en del i regeringens satsning på kulturella och kreativa näringar som totalt omfattar 73 miljoner kronor under en fyraårsperiod.
fredag 26 mars 2010
Hur upplever marknaden ditt företag? Hur upplevs dina produkter/tjänster på marknaden? Vill du skapa en medveten upplevelse hos din kund?
Just nu förbereder GävleDala DesignLab ett Sommardesignkontor med temat upplevelsedesign.
Är du en uppdragsgivare?
GävleDala DesignLab söker just nu intressanta case för årets Sommardesignkontor i Dalarna och Gävleborg. Har du en idé om hur ditt företag skulle kunna utvecklas genom att jobba med design? Eller är du intresserad men osäker på vad sommardesignkontoret skulle kunna göra för dig?
Kontakta oss så kan vi bolla dina uppdragsidéer vidare!
Vad är ett sommardesignkontor?
Sommardesignkontoret är en satsning som vi genomför genom tillsammans med Stiftelsen Svensk Industridesign, SVID. Målet med kontoret är dels att ge designstudenter en chans att komma i kontakt med verkligheten, dels att ge företag en möjlighet att öka insikten och kunskapen om vad design kan göra för dem. Sommardesignkontoren genomförs på ett antal olika orter i Sverige under totalt sju sommarveckor. 6-8 studenter jobbar med 6-8 olika uppdrag och resultatet blir ett första idé och konceptmaterial att arbeta vidare med för uppdragsgivarna. På det lokala kontoret finns en projektledare och en erfaren designer som stöd i studenternas arbetet. Här kan du läsa mer och se exempel på tidigare designkontor.
Källa: GävleDala DesignLab
Är du en uppdragsgivare?
GävleDala DesignLab söker just nu intressanta case för årets Sommardesignkontor i Dalarna och Gävleborg. Har du en idé om hur ditt företag skulle kunna utvecklas genom att jobba med design? Eller är du intresserad men osäker på vad sommardesignkontoret skulle kunna göra för dig?
Kontakta oss så kan vi bolla dina uppdragsidéer vidare!
Vad är ett sommardesignkontor?
Sommardesignkontoret är en satsning som vi genomför genom tillsammans med Stiftelsen Svensk Industridesign, SVID. Målet med kontoret är dels att ge designstudenter en chans att komma i kontakt med verkligheten, dels att ge företag en möjlighet att öka insikten och kunskapen om vad design kan göra för dem. Sommardesignkontoren genomförs på ett antal olika orter i Sverige under totalt sju sommarveckor. 6-8 studenter jobbar med 6-8 olika uppdrag och resultatet blir ett första idé och konceptmaterial att arbeta vidare med för uppdragsgivarna. På det lokala kontoret finns en projektledare och en erfaren designer som stöd i studenternas arbetet. Här kan du läsa mer och se exempel på tidigare designkontor.
Källa: GävleDala DesignLab
tisdag 16 mars 2010
Stärkta affärsrelationer med kulturellt stimulanspaket - spännande initiativ från Kultur och Näringsliv
Kultur och Näringsliv har utvecklat ett kulturellt stimulanspaket för dig som arbetar internationellt och vill stärka dina affärsrelationer. Idag blir kulturen ett allt viktigare inslag i affärsmässiga relationer och samarbetsprojekt som sträcker sig utanför landets gränser. Genom att skaffa dig kunskap om och förståelse för kulturen och dess roll i samhället ökar du din konkurrenskraft på en global affärsmarknad där kultur och bildning är en trovärdighetsfråga.
Läs mer om Näringslivets Kulturhistoriska Akademi här.
Källa: Kultur och Näringsliv
Läs mer om Näringslivets Kulturhistoriska Akademi här.
Källa: Kultur och Näringsliv
måndag 8 mars 2010
Nya projektmedel: Kulturella och kreativa näringar prioriterad sektor inom Främja kvinnors företagande!
Regeringen har beviljat Programmet Främja kvinnors företagande ytterligare projektmedel för år 2010.
Länsstyrelsen Gävleborg har erhållit närmare 2 miljoner kr att fördela på olika projekt.
Företagare, offentliga eller ideella organisationer kan söka medel till projekt som syftar till affärsutveckling för kvinnor som bedriver företag eller tänker starta företag.
Prioriterade områden är insatser som riktar sig till kvinnor inom gröna näringar i gles- eller landsbygd, tjänste- och servicesektorn, kreativa och kulturella sektorn, vård och omsorg samt utbildning. Metoder för affärsinriktad IT- och webbanvändning ska prioriteras för insatser i gles- och landsbygd.
Projekten ska bedrivas under 2010 och avslutas senast 30 november.
Sista ansökningsdag är 12 april.
Mer info hos länsstyrelsen via denna länk.
Källa: Länsstyrelsen Gävleborg
Länsstyrelsen Gävleborg har erhållit närmare 2 miljoner kr att fördela på olika projekt.
Företagare, offentliga eller ideella organisationer kan söka medel till projekt som syftar till affärsutveckling för kvinnor som bedriver företag eller tänker starta företag.
Prioriterade områden är insatser som riktar sig till kvinnor inom gröna näringar i gles- eller landsbygd, tjänste- och servicesektorn, kreativa och kulturella sektorn, vård och omsorg samt utbildning. Metoder för affärsinriktad IT- och webbanvändning ska prioriteras för insatser i gles- och landsbygd.
Projekten ska bedrivas under 2010 och avslutas senast 30 november.
Sista ansökningsdag är 12 april.
Mer info hos länsstyrelsen via denna länk.
Källa: Länsstyrelsen Gävleborg
onsdag 3 mars 2010
Fonden Innovativ Kultur i Stockholms län
I Stockholm har man under några år byggt upp en fond för att kunna finansiera nyskapande satsningar och projket inom den kulturella sektorn och i samverkan mellan kulturyttringar, kultur och näringsliv eller kultur och akademi. Fonden Innovativ kultur verkar för kulturell och konstnärlig förnyelse i Stockholms län.
Projekten de arbetar med behöver inte bli publika, välkända eller lyckas fullt ut. Däremot vill de se projekt i tidiga faser som utmanar och förnyar. Innovativ Kultur startade på uppdrag av Stockholms stad hösten 2008. Från och med 2010 samarbetar de även med Stiftelsen framtidens kultur och har därmed flera miljoner att fördela vid två utlysningstillfällen per år. De har:
•ett annorlunda ansökningsförfarande
•snabb handläggningstid
•öppenhet och ständig dialog
•resurser i form av pengar, personer och stort nätverk
Tematiska utlysningar
Dessutom har de tematiska utlysningar där de tar en bransch eller ett intresseområde och skapar en utlysning med resurser från aktörer inom området, exempelvis Biomimetik, IT och Kultur eller Innovativa lösningar för kultur på arbetsplatsen. Speciellt för tematiska utlysningar är att projekten redan i utlysningen är tidsbegränsade och att de ska redovisas offentligt under processens gång. Innovativ Kultur och våra partners tar en aktiv roll under projekttiden, och deltar med resurser efter bedömning av kvaliteten, intressegrad och projektens innovativa potential.
Aktuellt just nu är området biomimetik, innovation inspirerad av naturen. Biomimetik är ett kunskapsområde som handlar om att studera, efterbilda och använda sig av naturens egna lösningar.
Sista ansökningsdag: 22 mars.
Prenumerera på deras nyhetsbrev eller läs mer om denna finansieringssatsning på www.innovativkultur.se
Källa: Innovativ kultur
Projekten de arbetar med behöver inte bli publika, välkända eller lyckas fullt ut. Däremot vill de se projekt i tidiga faser som utmanar och förnyar. Innovativ Kultur startade på uppdrag av Stockholms stad hösten 2008. Från och med 2010 samarbetar de även med Stiftelsen framtidens kultur och har därmed flera miljoner att fördela vid två utlysningstillfällen per år. De har:
•ett annorlunda ansökningsförfarande
•snabb handläggningstid
•öppenhet och ständig dialog
•resurser i form av pengar, personer och stort nätverk
Tematiska utlysningar
Dessutom har de tematiska utlysningar där de tar en bransch eller ett intresseområde och skapar en utlysning med resurser från aktörer inom området, exempelvis Biomimetik, IT och Kultur eller Innovativa lösningar för kultur på arbetsplatsen. Speciellt för tematiska utlysningar är att projekten redan i utlysningen är tidsbegränsade och att de ska redovisas offentligt under processens gång. Innovativ Kultur och våra partners tar en aktiv roll under projekttiden, och deltar med resurser efter bedömning av kvaliteten, intressegrad och projektens innovativa potential.
Aktuellt just nu är området biomimetik, innovation inspirerad av naturen. Biomimetik är ett kunskapsområde som handlar om att studera, efterbilda och använda sig av naturens egna lösningar.
Sista ansökningsdag: 22 mars.
Prenumerera på deras nyhetsbrev eller läs mer om denna finansieringssatsning på www.innovativkultur.se
Källa: Innovativ kultur
tisdag 2 mars 2010
Högsta betyg på Inspirationsdagen!
Nu har utvärderingarna kommit in efter Inspirationsdagen den 12 februari på Högbo Brukshotell. Det var det första större evenemang som KKN Gävleborg var med och arrangerade tillsammans med Sandvikens kommun och det är glädjande att läsa utvärderingarna. För det första har vi fått svar från mer än hälften av deltagarna vilket är mycket bra. Förutom kloka och intressanta kommentarer så har man betygsatt de olika inslagen i dagen (9 st) på en skala från 1-6 och i snitt får vi ett helhetsbetyg på dagen som nästan är full pott!
Tack alla som var med och gjorde dagen till den succé den blev!
KKN Gävleborg kommer under marsmånad att resa runt och besöka samtliga tio kommuner inom ramarna för uppdraget att inventera de kulturella och kreativa näringarna i Gävleborg. Resultatet av inventeringen kommer presenteras för regionstyrelsen i slutet av 2010.
Tack alla som var med och gjorde dagen till den succé den blev!
KKN Gävleborg kommer under marsmånad att resa runt och besöka samtliga tio kommuner inom ramarna för uppdraget att inventera de kulturella och kreativa näringarna i Gävleborg. Resultatet av inventeringen kommer presenteras för regionstyrelsen i slutet av 2010.
Hur man fångar framtidens biobesökare i Gävleborg
Film Gävleborg har under hösten 2009 genomfört en nationellt unik publikundersökning där drygt tusen länsinvånare svarade på en enkät om vad som får dem att gå på bio och vad som får dem att avstå. De fick även frågor om intresset för att titta på och att själva göra film samt om sin livssituation generellt. Syftet med undersökningen är att se beteendemönster och tendenser för att bättre möta länsinvånarnas önskemål kring film och framtidens biograf – och att göra filmen till en självklar del av den kommunala och regionala kulturpolitiken.
Några fakta ur undersökningen:
83 % anser att det är viktigt att det finns en biograf i den egna kommunen
73 % har film som intresse - störst är intresset bland unga
Gävleborgarna är mycket intresserade av att se lokalt producerad film
Länsinvånarna vill se ha mer dokumentärer, kortfilm och events på bion
Önskemål om ökad interaktivitet på bion och koppling till sociala medier
Den sociala inramningen på bion är viktig, gärna närhet till restaurang och kafé!
Nedladdningen är inget hot mot bion – nedladdarna är flitiga biobesökare!
Tidsbrist är biografens största fiende…
Länk till publikundersökningen
Undersökningen genomfördes av Kairos Future och deras sammanfattande analys av den finns att läsa här.
I sin analys skriver de bla om skillnaderna mellan gårdagens och morgondagens biobesökare:
Några viktiga distinktioner har kunnat urskiljas mellan gårdagens och morgondagens biobesökare:
- Det som utmärker morgondagens biobesökare är intresset för sociala medier och att de själva vill vara involverade i kulturen och inte enbart konsumera den. Bland annat diskuterar de oftare film med sina vänner, läser recensioner, besöker debattforum för film på Internet och filmar själva med mobilkameran. Gårdagens biobesökare konsumerar kultur utan att själva utforma den i lika stor utsträckning.
- Gårdagens biobesökare gör i större utsträckning än morgondagens en distinktion mellan fin och fulkultur; de går på klassiska konserter och är intresserade av kulturella aktiviteter men tittar däremot sällan på TV eller youtubeklipp. Morgondagens biobesökare gör inte en sådan distinktion. De konsumerar både ”finkultur” och ”skräpkultur”: de tittar oftare på vanlig TV, ser på youtubeklipp och skräckfilm samtidigt som de också efterfrågar större utbud av dokumentärer och kortfilm.
- Gårdagens biobesökare hämtar huvudsakligen sin information från tidningen, morgondagens från Internet.
- Gårdagens biobesökare anser att filmen gärna får vara lärorik. Morgondagens biobesökare vill vara aktiva i tolknings- och skapandeprocessen; de gör själva film och debatterar den gärna på debattsidor och med vänner men de tycker inte om att gå på en film huvudsakligen för att lära sig något. När de går på bio är det viktigt att inramningen inte handlar om att det ska vara lärorikt.
- Gårdagens biobesökare gör inte egen film, men det gör morgondagens! De är engagerade i att både göra film, skriva filmmanus och diskutera film. Hela 14% av 90-talisterna skriver filmmanus själva. Motsvarande andel i övriga generationer är 3% eller mindre. 15% av 80-talisterna och 9% av 90-talisterna filmer, klipper och redigerar film för privat bruk.
Källa: Film Gävleborg
Några fakta ur undersökningen:
83 % anser att det är viktigt att det finns en biograf i den egna kommunen
73 % har film som intresse - störst är intresset bland unga
Gävleborgarna är mycket intresserade av att se lokalt producerad film
Länsinvånarna vill se ha mer dokumentärer, kortfilm och events på bion
Önskemål om ökad interaktivitet på bion och koppling till sociala medier
Den sociala inramningen på bion är viktig, gärna närhet till restaurang och kafé!
Nedladdningen är inget hot mot bion – nedladdarna är flitiga biobesökare!
Tidsbrist är biografens största fiende…
Länk till publikundersökningen
Undersökningen genomfördes av Kairos Future och deras sammanfattande analys av den finns att läsa här.
I sin analys skriver de bla om skillnaderna mellan gårdagens och morgondagens biobesökare:
Några viktiga distinktioner har kunnat urskiljas mellan gårdagens och morgondagens biobesökare:
- Det som utmärker morgondagens biobesökare är intresset för sociala medier och att de själva vill vara involverade i kulturen och inte enbart konsumera den. Bland annat diskuterar de oftare film med sina vänner, läser recensioner, besöker debattforum för film på Internet och filmar själva med mobilkameran. Gårdagens biobesökare konsumerar kultur utan att själva utforma den i lika stor utsträckning.
- Gårdagens biobesökare gör i större utsträckning än morgondagens en distinktion mellan fin och fulkultur; de går på klassiska konserter och är intresserade av kulturella aktiviteter men tittar däremot sällan på TV eller youtubeklipp. Morgondagens biobesökare gör inte en sådan distinktion. De konsumerar både ”finkultur” och ”skräpkultur”: de tittar oftare på vanlig TV, ser på youtubeklipp och skräckfilm samtidigt som de också efterfrågar större utbud av dokumentärer och kortfilm.
- Gårdagens biobesökare hämtar huvudsakligen sin information från tidningen, morgondagens från Internet.
- Gårdagens biobesökare anser att filmen gärna får vara lärorik. Morgondagens biobesökare vill vara aktiva i tolknings- och skapandeprocessen; de gör själva film och debatterar den gärna på debattsidor och med vänner men de tycker inte om att gå på en film huvudsakligen för att lära sig något. När de går på bio är det viktigt att inramningen inte handlar om att det ska vara lärorikt.
- Gårdagens biobesökare gör inte egen film, men det gör morgondagens! De är engagerade i att både göra film, skriva filmmanus och diskutera film. Hela 14% av 90-talisterna skriver filmmanus själva. Motsvarande andel i övriga generationer är 3% eller mindre. 15% av 80-talisterna och 9% av 90-talisterna filmer, klipper och redigerar film för privat bruk.
Källa: Film Gävleborg
söndag 28 februari 2010
Crowd Culture - Hur skulle kulturfinansiering se ut om vi uppfann den idag?
En intressant och nyskapade aktör att hålla ögonen på i dagens av kulturpolitiska omdaningar präglade Sverige är Max Valentin och hans företag Fabel Kommunikation. De har arbetat fram ett helt nytt koncpet för kulturfinansiering kortfattat beskrivs så här på deras hemsida: en infrastuktur för kulturfinansiering med utgångspunkt från crowd sourcing och microfinansiering med syftet att öka realiseringsgraden av viktiga projekt i Stockholm samt för att öppna upp scenrummen för nya berättelser.
Projeket har initialt fått stöd från Stockholms Stads fond Innovativ kultur samt utvecklingsmedel från Vinnova.
Klicka här för att se en presentation av konceptet
Fabel Kommnikation har också fick också i uppdrag av Region Blekinge i slutet på förra året att göra en utredning om Mötesplatser för kultur i Blekinge
Projeket har initialt fått stöd från Stockholms Stads fond Innovativ kultur samt utvecklingsmedel från Vinnova.
Klicka här för att se en presentation av konceptet
Fabel Kommnikation har också fick också i uppdrag av Region Blekinge i slutet på förra året att göra en utredning om Mötesplatser för kultur i Blekinge
tisdag 23 februari 2010
Making Art Work
I Europa beräknas den kulturella och kreativa sektorn omsätta 650 miljarder Euro om året och kopplingen mellan kultursektorn och ekonomisk tillväxt blir allt mer relevant att titta närmare på. Evelina Wahlqvist, forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har i tidigare studier visat att konstnärstäthet korrelerar med ekonomisk tillväxt. Med sin nya rapport, Making Art Work, utmanar hon den traditionella synen att konst ska subventioneras och inte kan förväntas att själv generera pengar.
- Satsningar inom kreativa näringar diskuteras oftast ur ett uppifrånperspektiv. Vi måste också se de konstnärliga utövarnas förutsättningar. Med kunskap om kreatörers egna upplevelser av möjligheter och hinder kan vi sedan lyfta perspektivet, börja göra generaliseringar och dra lärdomar som kan bädda för en stark sektor inom konst och kreativitet, säger Evelina Wahlqvist som menar att samhället kan bli bättre på att ta tillvara den konstnärliga kompetensen.
I rapporten Making Art Work ger hon förslag på hur det kan göras. Utöver beskrivningar av konstnärliga karriärvägar i ord och siffror innehåller rapporten också alumnernas perspektiv på den konstnärliga utbildningen.
Läs och ladda ner rapporten här
Följ Evelina Wahlqvists blogg här
Källa: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
- Satsningar inom kreativa näringar diskuteras oftast ur ett uppifrånperspektiv. Vi måste också se de konstnärliga utövarnas förutsättningar. Med kunskap om kreatörers egna upplevelser av möjligheter och hinder kan vi sedan lyfta perspektivet, börja göra generaliseringar och dra lärdomar som kan bädda för en stark sektor inom konst och kreativitet, säger Evelina Wahlqvist som menar att samhället kan bli bättre på att ta tillvara den konstnärliga kompetensen.
I rapporten Making Art Work ger hon förslag på hur det kan göras. Utöver beskrivningar av konstnärliga karriärvägar i ord och siffror innehåller rapporten också alumnernas perspektiv på den konstnärliga utbildningen.
Läs och ladda ner rapporten här
Följ Evelina Wahlqvists blogg här
Källa: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Spela samman - nytt betänkande om den regionala kulturpolitiken
Igår lämnade den särskilde utredaren, landshövding Chris Heister sitt betänkande om en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Den här nya kulturutredningen har kallats Kultursamverkansutredningen. Se presskonferensen här och läs hela betänkandet här.
Komentarer om Kultursamverkansutredningen:
Hör Chris Heister själv berätta om hur hennes betänkande skiljer sig från kulturutredningens portföljmodell i Sveriges Radio.
Dagens Nyheter "Comeback för Kulturrådet"
Svenska Dagbladet "Mer kulturmakt åt regionerna"
Göteborgs-Posten "Samma koffert för hela landet"
Komentarer om Kultursamverkansutredningen:
Hör Chris Heister själv berätta om hur hennes betänkande skiljer sig från kulturutredningens portföljmodell i Sveriges Radio.
Dagens Nyheter "Comeback för Kulturrådet"
Svenska Dagbladet "Mer kulturmakt åt regionerna"
Göteborgs-Posten "Samma koffert för hela landet"
onsdag 17 februari 2010
Kulturens optionsvärde - en motor i samhällsekonomin.
Jag har tidigare skrivit om den studie som publicerats om Nordiska Akvarellmuseet i år. Den är genomförd av John Armbrecht & Tommy Andersson, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet och går att läsa i sin helhet här
Studien inleds med en punktvis sammanfattning som är intressant och visar hur en traditionell kulturinstitution spelar med i samhällsekonomin på ett mycket mer genomgripande sätt än man tidigare sett.
En punktvis sammanfattning av studiens resultat:
Nordiska Akvarellmuseets kärnverksamhet, dvs. de pågående utställningarna skapar ett samhällsekonomiskt värde motsvarande 12,2 mkr i kommunen samt 253,3 mkr i Västra Götalandsregionen. Dessutom skapas stora värden i övriga Sverige, i Norden samt i övriga Europa.
Det samhällsekonomiska värdet kan delas upp i brukarvärde som bland annat skapas genom museets utställningar (8,3 mkr i Tjörns kommun, 54 mkr i Västra Götalandsregionen) samt icke-brukarvärde (3,9 mkr i Tjörns kommun, 199,3 mkr i Västra Götaland).
Det samhällsekonomiska icke-brukarvärdet utgörs av värdet av att ha tillgång till konstupplevelser (optionsvärde), värdet av att kommande generationer kan växa upp med kultur (arvedel) samt värdet av att leva i ett samhälle med kulturella tillgångar (existensvärde). Högst värderas optionsvärde (1,7 mkr i kommunen och 89,8 mkr i regionen) följt av arvedel (1 mkr i kommunen och 71,3 mkr i regionen) och existensvärdet (0,9 mkr i kommunen och 32,3 mkr i regionen).
Jämfört med offentliga bidrag som totalt utgör 12,86 skapas ett 20 gånger större samhällsekonomiskt värde (över 265,5). Nordiska och internationella besökare ingår ej i studien.
Det samhällsekonomiska icke-brukarvärdet är signifikant större för dem som någon gång besökt museet men signifikant större än noll också för dem som aldrig varit där.
Under perioden oktober 2008 till oktober 2009 besöktes Nordiska Akvarellmuseet av 226 000 personer. 150 000 av dem besökte museets utställning, varav 18 % kom från Tjörn, övriga besökare bor i andra delar av Sverige. Ca 55 % av de tillresta besökarna kommer från Stor-Göteborg, Stockholmare utgör ca 5 %. Av det totala antalet besökare var 36 % män och 64 % kvinnor. Medelåldern var 55 år och majoriteten har en högskoleutbildning. Besökarnas genomsnittsinkomst ligger något över rikets medel.
Det samhällsekonomiska värdet av konstupplevelserna på Nordiska Akvarellmuseet genererade finansiella flöden till Tjörns kommun motsvarande 13,2 mkr. Detta finansiella flöde fördelades mellan biljettintäkter (2,7 mkr), museibutiken (1,2 mkr) mat och dryck (4,7 mkr), shopping (2,9 mkr) logi (0,8 mkr) och övriga utgifter (0,9 mkr).
Vidare tillfördes Tjörns kommun medel från externa bidragsgivare till Nordiska Akvarellmuseet om 10,56 mkr, uppdelade på regionala bidrag (6,66 mkr) statliga bidrag (1,9 mkr) och utvecklingsbidrag som i snitt uppgår till 2 mkr.
Baserat på studiens resultat tycks det finnas möjligheter att öka det finansiella inflödet till Tjörns kommun genom att förbättra transporter och tillgänglighet till Nordiska Akvarellmuseet samt övernattningsmöjligheter för besökare. Vidare forskning är angeläget angående prissättning av entréavgifter i förhållande till skapat samhällsekonomiskt värde och ökat finansiellt inflöde till kommunen genom fler besökare.
Studien inleds med en punktvis sammanfattning som är intressant och visar hur en traditionell kulturinstitution spelar med i samhällsekonomin på ett mycket mer genomgripande sätt än man tidigare sett.
En punktvis sammanfattning av studiens resultat:
Nordiska Akvarellmuseets kärnverksamhet, dvs. de pågående utställningarna skapar ett samhällsekonomiskt värde motsvarande 12,2 mkr i kommunen samt 253,3 mkr i Västra Götalandsregionen. Dessutom skapas stora värden i övriga Sverige, i Norden samt i övriga Europa.
Det samhällsekonomiska värdet kan delas upp i brukarvärde som bland annat skapas genom museets utställningar (8,3 mkr i Tjörns kommun, 54 mkr i Västra Götalandsregionen) samt icke-brukarvärde (3,9 mkr i Tjörns kommun, 199,3 mkr i Västra Götaland).
Det samhällsekonomiska icke-brukarvärdet utgörs av värdet av att ha tillgång till konstupplevelser (optionsvärde), värdet av att kommande generationer kan växa upp med kultur (arvedel) samt värdet av att leva i ett samhälle med kulturella tillgångar (existensvärde). Högst värderas optionsvärde (1,7 mkr i kommunen och 89,8 mkr i regionen) följt av arvedel (1 mkr i kommunen och 71,3 mkr i regionen) och existensvärdet (0,9 mkr i kommunen och 32,3 mkr i regionen).
Jämfört med offentliga bidrag som totalt utgör 12,86 skapas ett 20 gånger större samhällsekonomiskt värde (över 265,5). Nordiska och internationella besökare ingår ej i studien.
Det samhällsekonomiska icke-brukarvärdet är signifikant större för dem som någon gång besökt museet men signifikant större än noll också för dem som aldrig varit där.
Under perioden oktober 2008 till oktober 2009 besöktes Nordiska Akvarellmuseet av 226 000 personer. 150 000 av dem besökte museets utställning, varav 18 % kom från Tjörn, övriga besökare bor i andra delar av Sverige. Ca 55 % av de tillresta besökarna kommer från Stor-Göteborg, Stockholmare utgör ca 5 %. Av det totala antalet besökare var 36 % män och 64 % kvinnor. Medelåldern var 55 år och majoriteten har en högskoleutbildning. Besökarnas genomsnittsinkomst ligger något över rikets medel.
Det samhällsekonomiska värdet av konstupplevelserna på Nordiska Akvarellmuseet genererade finansiella flöden till Tjörns kommun motsvarande 13,2 mkr. Detta finansiella flöde fördelades mellan biljettintäkter (2,7 mkr), museibutiken (1,2 mkr) mat och dryck (4,7 mkr), shopping (2,9 mkr) logi (0,8 mkr) och övriga utgifter (0,9 mkr).
Vidare tillfördes Tjörns kommun medel från externa bidragsgivare till Nordiska Akvarellmuseet om 10,56 mkr, uppdelade på regionala bidrag (6,66 mkr) statliga bidrag (1,9 mkr) och utvecklingsbidrag som i snitt uppgår till 2 mkr.
Baserat på studiens resultat tycks det finnas möjligheter att öka det finansiella inflödet till Tjörns kommun genom att förbättra transporter och tillgänglighet till Nordiska Akvarellmuseet samt övernattningsmöjligheter för besökare. Vidare forskning är angeläget angående prissättning av entréavgifter i förhållande till skapat samhällsekonomiskt värde och ökat finansiellt inflöde till kommunen genom fler besökare.
måndag 15 februari 2010
Lysande bok om kulturpolitik och kulturekonomi
Trots att jag inte har läst klart den än och att året precis börjat skulle jag vilja påstå att David Karlsson skrivit årets viktigaste bok om svensk kulturpolitik, om kulturens roll i samhället, ekonomin och för oss människor! Som läsare kan man fullständigt trygg följa med i det resonemang som tydligt och systematiskt byggs upp i boken. Det är skönläsning både på grund av spännvidden och djupet i den analys han gör och för enkelheten och lättheten med vilken han argumenterar. Bokens titel är "En kulturutredning: pengar, konst och politik" och om ni inte redan har beställt boken, gör det här
Här kan du läsa recensionen i Svd
Och Emma Stenström hyllar den här med orden; En verklig grundbok i kulturekonomi – och obligatorisk läsning för alla!
Här kan du läsa recensionen i Svd
Och Emma Stenström hyllar den här med orden; En verklig grundbok i kulturekonomi – och obligatorisk läsning för alla!
onsdag 10 februari 2010
Glada Hudik-teatern gästar Melodifestivalen
Ett av Gävleborgs starkaste varumärken just nu inom kulturella och kreativa näringar, Glada Hudik-teatern, gästar Melodifestivalen vid helgens deltävling i Sandviken.
"Glada Hudik-teatern blev känd med föreställningen ”Elvis” som har setts av över 120 000 personer. Men trots sin erfarenhet av Elvislåtar så kommer gruppen inte att sjunga något av den döde rockikonen under Melodifestivalen.
– Vi vill pröva något nytt. Det är hemligt vilken låt men jag kan säga att det är något svenskt som kommer bli väldigt starkt, säger Pär Johansson.
Teatergruppen bildades 1996 som ett projekt på dagcentret i Hudiksvall. Ensemblen består av ”både utvecklingsstörda och normalstörda” skådespelare. Den första föreställningen hette ”Tomtar på rymmen” och sågs av 400 personer.
14 år senare har gruppen vuxit och utgörs nu av 110 personer som uppträder inför utsålda hus. Nu planeras en långfilm med Glada Hudik-teatern som dessutom ska ta "Elvis" till New York i sommar.
– Vi har blivit en nationell angelägenhet. Det är därför SVT kontaktade oss, säger Pär Johansson.
Läs hela artikeln här.
Källa: www.aftonbladet.se
"Glada Hudik-teatern blev känd med föreställningen ”Elvis” som har setts av över 120 000 personer. Men trots sin erfarenhet av Elvislåtar så kommer gruppen inte att sjunga något av den döde rockikonen under Melodifestivalen.
– Vi vill pröva något nytt. Det är hemligt vilken låt men jag kan säga att det är något svenskt som kommer bli väldigt starkt, säger Pär Johansson.
Teatergruppen bildades 1996 som ett projekt på dagcentret i Hudiksvall. Ensemblen består av ”både utvecklingsstörda och normalstörda” skådespelare. Den första föreställningen hette ”Tomtar på rymmen” och sågs av 400 personer.
14 år senare har gruppen vuxit och utgörs nu av 110 personer som uppträder inför utsålda hus. Nu planeras en långfilm med Glada Hudik-teatern som dessutom ska ta "Elvis" till New York i sommar.
– Vi har blivit en nationell angelägenhet. Det är därför SVT kontaktade oss, säger Pär Johansson.
Läs hela artikeln här.
Källa: www.aftonbladet.se
fredag 5 februari 2010
"No wrong dooor" SMART företagsrådgivning i Uppsala län
ERUF har beviljat 250 000 kr till ett förstudieprojektet och Regionförbundet Uppsala län har beviljat 83 000 kr ur sin budget. Projektet, som går under namnet SMART (Samverkan Mellan Aktörer för Regional Tillväxt) samordnas av Regionförbundet.
- Regionförbundet har under några år samordnat möten mellan de företagsstödjande organisationerna med syfte att lära känna varandra och verksamheterna bättre. Härigenom har det utvecklats en positiv syn på varandra och en ökad tillit till varandra. Detta har också resulterat i att man med större förtroende kan hänvisa kunder till varandra och till den organisation som är bäst på att tillgodose kundens behov. Uttrycket, no wrong door, känns bättre än, one door in, för företagsutvecklingen i länet, säger Svante Rowa på Regionförbundet.
Läs hela artikeln här.
Källa: uppsaladirekt.com
- Regionförbundet har under några år samordnat möten mellan de företagsstödjande organisationerna med syfte att lära känna varandra och verksamheterna bättre. Härigenom har det utvecklats en positiv syn på varandra och en ökad tillit till varandra. Detta har också resulterat i att man med större förtroende kan hänvisa kunder till varandra och till den organisation som är bäst på att tillgodose kundens behov. Uttrycket, no wrong door, känns bättre än, one door in, för företagsutvecklingen i länet, säger Svante Rowa på Regionförbundet.
Läs hela artikeln här.
Källa: uppsaladirekt.com
torsdag 4 februari 2010
Flera hälsingeföretag nominerade till Beautiful Business Award
Av de tio riksfinalisterna i Beautiful Business Award är två verksamma i Hälsingland. Det gäller även en av årets uppstickare Lotta Persson, Lotta-Boden i Los.
Så här motiverar juryn sina val:
Hanna Bruce, Växbo Lin
För snart fyra år sedan antog Hanna utmaningen att köpa ett företag med röda siffror för att återigen leda det i rätt riktning. Idag har hon mer än dubblat omsättningen och nyanställt tre personer till en arbetsskara på elva, allt inom en bransch hon inte kunde något om. Däremot kunde hon mycket om produktionsledning, marknadsföring, organisation och kundkontakter, vilket var just det företaget Växbo Lin behövde.
Kombinationen av en upplevelse, en högkvalitativ produkt och en nyskapande design ligger helt rätt i tiden och har potential för tillväxt. Sedan Hanna blev företagare har hon engagerat sig i olika styrelseuppdrag i regionen och i Stockholm och hennes resa med att förvandla Växbo Lin till ett lönsamt företag har dessutom gjort att hon har utnämnts till en av tolv svenska EU-ambassadörer för kvinnors företagande. Hannas mod och förmåga att se möjligheter inspirerar fler till att förvärva och utveckla verksamheter.
Britt-Marie Stegs Hälsinge Lantkök
Genom att gå emot den producentstyrda branschen och lyssna på konsumenterna har Britt-Marie gått från en liten gårdsleverantör till ett rikstäckande och storskaligt koncept. Hon vill fortsätta medverka till att producera och leverera lantbrukets bästa kött i Sverige, och i framtiden även i Europa. Med ett tydligt mål och en stark envishet har hon lyckats slå igenom med nytänkande idéer på en konservativ och mansdominerad marknad. Britt-Marie har vågat ställa krav som gjort skillnad i livsmedelshandeln.
Beautiful Business Award 2010 är en nationell tävling som lyfter fram spännande företagarkvinnor i syfte att inspirera Sverige till ett mer hållbart företagande. Arrangörer är Öhrlings PricewaterhouseCoopers och nätverket Driftig.nu. Tillväxtverket medverkar med en egen priskategori som lyfter fram innovativa företagarkvinnor inom tjänstesektorn.
Nytt för i år är att regionala delfinaler hålls i södra, mellersta och norra Sverige där totalt 30 finalister tävlar om en plats i riksfinalen i Stockholm. Tävlingen ska utse Årets Företagerska, Årets Tjänsteutvecklare och Årets Uppstickare.
Läs mer om vinnare, finalister, tävlingskoncept här
Källa: www.beautifulbusinessaward.se
Så här motiverar juryn sina val:
Hanna Bruce, Växbo Lin
För snart fyra år sedan antog Hanna utmaningen att köpa ett företag med röda siffror för att återigen leda det i rätt riktning. Idag har hon mer än dubblat omsättningen och nyanställt tre personer till en arbetsskara på elva, allt inom en bransch hon inte kunde något om. Däremot kunde hon mycket om produktionsledning, marknadsföring, organisation och kundkontakter, vilket var just det företaget Växbo Lin behövde.
Kombinationen av en upplevelse, en högkvalitativ produkt och en nyskapande design ligger helt rätt i tiden och har potential för tillväxt. Sedan Hanna blev företagare har hon engagerat sig i olika styrelseuppdrag i regionen och i Stockholm och hennes resa med att förvandla Växbo Lin till ett lönsamt företag har dessutom gjort att hon har utnämnts till en av tolv svenska EU-ambassadörer för kvinnors företagande. Hannas mod och förmåga att se möjligheter inspirerar fler till att förvärva och utveckla verksamheter.
Britt-Marie Stegs Hälsinge Lantkök
Genom att gå emot den producentstyrda branschen och lyssna på konsumenterna har Britt-Marie gått från en liten gårdsleverantör till ett rikstäckande och storskaligt koncept. Hon vill fortsätta medverka till att producera och leverera lantbrukets bästa kött i Sverige, och i framtiden även i Europa. Med ett tydligt mål och en stark envishet har hon lyckats slå igenom med nytänkande idéer på en konservativ och mansdominerad marknad. Britt-Marie har vågat ställa krav som gjort skillnad i livsmedelshandeln.
Beautiful Business Award 2010 är en nationell tävling som lyfter fram spännande företagarkvinnor i syfte att inspirera Sverige till ett mer hållbart företagande. Arrangörer är Öhrlings PricewaterhouseCoopers och nätverket Driftig.nu. Tillväxtverket medverkar med en egen priskategori som lyfter fram innovativa företagarkvinnor inom tjänstesektorn.
Nytt för i år är att regionala delfinaler hålls i södra, mellersta och norra Sverige där totalt 30 finalister tävlar om en plats i riksfinalen i Stockholm. Tävlingen ska utse Årets Företagerska, Årets Tjänsteutvecklare och Årets Uppstickare.
Läs mer om vinnare, finalister, tävlingskoncept här
Källa: www.beautifulbusinessaward.se
onsdag 3 februari 2010
Regeringens musikexportpris för 2009
Borlängebandet Mando Diao fick häromdagen regeringens musikexportpris för 2009. ”Svensk musik är en av de viktigaste igenkänningsfaktorerna för Sverige” säger handelsminister Ewa Björling i GävleDalas reportage som du kan se i sin helhet här.
"Mando Diao är ett av Sveriges internationellt sett mest framgångsrika liveband någonsin. 2009 stärkte bandet sin position ytterligare genom ungefär 150 konserter i bland annat Tyskland, Storbritannien, USA och Asien", skriver juryn i sin motivering.
Regeringens hederspris gick till Nils Landgren: "för utomordentliga insatser för spridningen av svensk musik i utlandet. Han är en unik musiker och en internationell storstjärna med en verksamhet som sträcker sig härifrån till Kina. (...) Tillsammans med Siegfried Loch har han genom det tyska skivbolaget ACT - ett av de största skivbolagen i sin genre - starkt bidragit till att marknadsföra svensk jazz och svenska jazzmusiker internationellt. Viktoria Tolstoy, Rigmor Gustafsson och Esbjörn Svensson är lysande exempel på svenska musiker som genom Nils Landgrens mentorskap och engagemang nått stora internationella framgångar".
Källa www.musikindustrin.se
"Mando Diao är ett av Sveriges internationellt sett mest framgångsrika liveband någonsin. 2009 stärkte bandet sin position ytterligare genom ungefär 150 konserter i bland annat Tyskland, Storbritannien, USA och Asien", skriver juryn i sin motivering.
Regeringens hederspris gick till Nils Landgren: "för utomordentliga insatser för spridningen av svensk musik i utlandet. Han är en unik musiker och en internationell storstjärna med en verksamhet som sträcker sig härifrån till Kina. (...) Tillsammans med Siegfried Loch har han genom det tyska skivbolaget ACT - ett av de största skivbolagen i sin genre - starkt bidragit till att marknadsföra svensk jazz och svenska jazzmusiker internationellt. Viktoria Tolstoy, Rigmor Gustafsson och Esbjörn Svensson är lysande exempel på svenska musiker som genom Nils Landgrens mentorskap och engagemang nått stora internationella framgångar".
Källa www.musikindustrin.se
Kultur och Besöksnäring
På den alltid lika intressanta bloggen www.kulturekonomi.se skriver Tobias Nielsén idag om sin föreläsning på Besöksnäringens ledarforum som tar upp en helt avgörande fråga inför framtiden:
"Tydligt är hur många kulturverksamheter skapar enorma pengaflöden då besökarna lägger pengar på resor, övernattning, shopping och restaurangbesök. Dessa delar ligger ofta på mellan dubbelt och fyra gånger så mycket som entrébiljetten. Men det är på biljettintäkterna teaterverksamheten eller konstmuseet som tjänar sina pengar (om det inte finns offentligt stöd).
Hur fungerar det ömsesidiga ansvaret för detta kultur- och turistsystem? Dåligt, menar jag, eftersom besöksnäringen ofta bara hakar på och tar kulturen för given. Trots att det är få hotell som faktiskt får gäster av egen kraft. Nästan alltid är det något som lockar, och oftast arbete eller nöje. Min poäng var att utöver finansiering och risk kan över huvud taget mycket göras för att bättre samverka kring marknadsföring och infrastruktur (vägar, skyltning m.m.)"
Läs hela inlägget här
Källa www.kulturekonomi.se
"Tydligt är hur många kulturverksamheter skapar enorma pengaflöden då besökarna lägger pengar på resor, övernattning, shopping och restaurangbesök. Dessa delar ligger ofta på mellan dubbelt och fyra gånger så mycket som entrébiljetten. Men det är på biljettintäkterna teaterverksamheten eller konstmuseet som tjänar sina pengar (om det inte finns offentligt stöd).
Hur fungerar det ömsesidiga ansvaret för detta kultur- och turistsystem? Dåligt, menar jag, eftersom besöksnäringen ofta bara hakar på och tar kulturen för given. Trots att det är få hotell som faktiskt får gäster av egen kraft. Nästan alltid är det något som lockar, och oftast arbete eller nöje. Min poäng var att utöver finansiering och risk kan över huvud taget mycket göras för att bättre samverka kring marknadsföring och infrastruktur (vägar, skyltning m.m.)"
Läs hela inlägget här
Källa www.kulturekonomi.se
måndag 1 februari 2010
Workshop om sponsorskap, samarbetspartners och övriga alternativ till finansiering
Kultur och Näringsliv erbjuder regelbundet en sponsringsworkshops för sina medlemmar verksamma inom kultur. Workshopen tar upp:
Grunderna kring sponsorskap, samarbetspartners och övriga alternativ till finansiering.
Definiering och utformning av erbjudande till eventuella sponsorer och samarbetspartners.
Paketering och presentationsmaterial.
Det blir tre tillfällen i vår i Stockholm: 22 februari, 29 mars, 26 april, kl 13 - 16
För mer info om workshop, medlemskap och anmälan se här.
Källa: Kultur och Näringsliv
Grunderna kring sponsorskap, samarbetspartners och övriga alternativ till finansiering.
Definiering och utformning av erbjudande till eventuella sponsorer och samarbetspartners.
Paketering och presentationsmaterial.
Det blir tre tillfällen i vår i Stockholm: 22 februari, 29 mars, 26 april, kl 13 - 16
För mer info om workshop, medlemskap och anmälan se här.
Källa: Kultur och Näringsliv
Hur leds och organiseras framgångsrika innovationssystem inom de kreativa näringarna?
VINNOVA fick av regeringen i uppdrag att ge förslag kring arbete med kulturella och kreativa näringar utifrån verksamhetsområdet Arbetslivsutveckling.
Läs hela förslaget här
Förmågan att skapa förutsättningar för affärsutveckling och innovationer är central för framgång och hållbar tillväxt inom de kreativa näringarna. Att kunna leda och organisera arbetet på ett professionellt, flexibelt och ändamålsenligt sätt är en viktig framgångsfaktor.
Förslaget är att genomföra ett par pilotstudier för att på verksamhetsnivå analysera förutsättningarna för kreativa och kulturella näringars tillväxtmöjligheter. Genom piloterna kommer framgångsrika koncept att synliggöras vilka även kan utgöra underlag för policyrelevanta rekommendationer.
Intressanta och relevanta frågeställningar i sammanhanget är:
• Hur leds och organiseras framgångsrika innovationssystem inom de
kreativa näringarna? Vilka hinder respektive möjligheter finns - ur
kreatörernas/ kulturskaparnas perspektiv - för att effektivisera
innovationssystemen?
• Hur leds och organiseras kreativa processer och innovationsprocesser i
kulturella samt kreativa verksamheter? Vilka mekanismer är centrala för att
stimulera tillväxt i sådana företag? Hur skapas förutsättningar för sådana
mekanismer?
• En viktig mekanism för att få till stånd en tillväxtstimulans kan vara
tillgången till socialt kapital, exempelvis tillit och nätverk. Hur skapas,
används och fördelas det sociala kapitalet i innovationssystemen?
• Ytterligare en viktig faktor är att tillvarata och se diversifierade
kompetenser, områden samt både män och kvinnor. Finns det kopplingar
mellan innovationssystemets sociala kapital och frågor som rör genus och
mångfald?
• Vad kan annan företagsbaserad FoU-verksamhet lära av kreativ/kulturell
verksamhet och vice versa? Och hur kan ömsesidigt lärande stimuleras?
Källa: www.vinnova.se
Läs hela förslaget här
Förmågan att skapa förutsättningar för affärsutveckling och innovationer är central för framgång och hållbar tillväxt inom de kreativa näringarna. Att kunna leda och organisera arbetet på ett professionellt, flexibelt och ändamålsenligt sätt är en viktig framgångsfaktor.
Förslaget är att genomföra ett par pilotstudier för att på verksamhetsnivå analysera förutsättningarna för kreativa och kulturella näringars tillväxtmöjligheter. Genom piloterna kommer framgångsrika koncept att synliggöras vilka även kan utgöra underlag för policyrelevanta rekommendationer.
Intressanta och relevanta frågeställningar i sammanhanget är:
• Hur leds och organiseras framgångsrika innovationssystem inom de
kreativa näringarna? Vilka hinder respektive möjligheter finns - ur
kreatörernas/ kulturskaparnas perspektiv - för att effektivisera
innovationssystemen?
• Hur leds och organiseras kreativa processer och innovationsprocesser i
kulturella samt kreativa verksamheter? Vilka mekanismer är centrala för att
stimulera tillväxt i sådana företag? Hur skapas förutsättningar för sådana
mekanismer?
• En viktig mekanism för att få till stånd en tillväxtstimulans kan vara
tillgången till socialt kapital, exempelvis tillit och nätverk. Hur skapas,
används och fördelas det sociala kapitalet i innovationssystemen?
• Ytterligare en viktig faktor är att tillvarata och se diversifierade
kompetenser, områden samt både män och kvinnor. Finns det kopplingar
mellan innovationssystemets sociala kapital och frågor som rör genus och
mångfald?
• Vad kan annan företagsbaserad FoU-verksamhet lära av kreativ/kulturell
verksamhet och vice versa? Och hur kan ömsesidigt lärande stimuleras?
Källa: www.vinnova.se
fredag 29 januari 2010
Från råvarukällor till kunskapskällor – Välkommen till idéutbyte om framtidens innovationspolitik
Den 10-11 mars 2010 arrangeras den nationella klusterkonferensen i Tällberg – en kreativ tillställning för att diskutera hur vi skapar innovation och hållbar tillväxt i Sverige.
Att skapa tillväxt och nya jobb är en central utmaning för Sverige och idag satsas betydande resurser på att hitta nya sätt att arbeta med tillväxtfrågor och regional utveckling.
Men vad når vi egentligen för resultat? Var finns de goda exemplen? I Dalarna, Gävleborg och Värmland, finns 14 klusterorganisationer som omfattar mer än 600 företag med 60 000 anställda. Här finns flera exempel på hur lokal och regional samverkan kan leda till innovation och internationell konkurrenskraft.
Vi hoppas att du vill vara med och ge din syn på hur man skapar en effektiv innovationsstrategi! Anmäl dig redan idag på www.klusterkonferensen.se - här kan du även läsa mer om konferensen och programmet.
Klusterkonferensen är en del av SLIM-projektet.
Varmt välkommen!
Region Dalarna, Region Gävleborg och Region Värmland
Att skapa tillväxt och nya jobb är en central utmaning för Sverige och idag satsas betydande resurser på att hitta nya sätt att arbeta med tillväxtfrågor och regional utveckling.
Men vad når vi egentligen för resultat? Var finns de goda exemplen? I Dalarna, Gävleborg och Värmland, finns 14 klusterorganisationer som omfattar mer än 600 företag med 60 000 anställda. Här finns flera exempel på hur lokal och regional samverkan kan leda till innovation och internationell konkurrenskraft.
Vi hoppas att du vill vara med och ge din syn på hur man skapar en effektiv innovationsstrategi! Anmäl dig redan idag på www.klusterkonferensen.se - här kan du även läsa mer om konferensen och programmet.
Klusterkonferensen är en del av SLIM-projektet.
Varmt välkommen!
Region Dalarna, Region Gävleborg och Region Värmland
torsdag 28 januari 2010
Kulturella och kreativa näringar utvecklar
KKN Värmlands projektledare David Lindeby och Bo Edvardsson, professor vid Centrum för Tjänsteforskning på Karlstads universitet skrev en gemensam debattartikel i NWT förra veckan i anslutning till KNUFF-seminariet som jag skrivit om här tidigare:
Vi drömmer om att företag i Värmland ser det som en självklarhet att ha en konstnär eller kreatör i sin styrelse. Vi önskar att kultur ska vara ett lika självklart inslag vid representation som sport. Och vi längtar efter att få se mer av universitetets forskning användas i utvecklingen av de värmländska företagen.
Vi är inte ensamma om att tro på kulturens betydelse för tillväxt och innovationer. Sedan länge har ett dynamiskt samspel mellan kompetens, kreativitet och kultur visat sig vara motor i regioner, kluster och företag som växer och skapar attraktionskraft. I september förra året kunde vi, för ovanlighetens skull, se en näringsminister och en kulturminister stå sida vid sida och presentera ett nytt nationellt handlingsprogram för kulturella och kreativa näringar.(...)
Handlingsprogram är bra. Handling är ännu bättre. Enligt en kartläggning av Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, arbetade 434 323 svenskar i kulturella och kreativa näringar 2007. Av dem fanns 8 674 i Värmland. Det här är en sektor som ständigt ökar, mellan 1995 och 2005 ökade arbetstillfällena med 15 procent. Samtidigt minskade tillverkningsindustrin med 8 procent och tjänstesektorn ökade med 20 procent. Fakta talar sitt tydliga språk. Vi hör ministrar prata om att vår förmåga att utveckla entreprenörskap och innovationer är avgörande för Sveriges fortsatta utveckling, men om vi ska tänka nytt behöver vi göra annorlunda.
Läs hela artikeln här
Vi drömmer om att företag i Värmland ser det som en självklarhet att ha en konstnär eller kreatör i sin styrelse. Vi önskar att kultur ska vara ett lika självklart inslag vid representation som sport. Och vi längtar efter att få se mer av universitetets forskning användas i utvecklingen av de värmländska företagen.
Vi är inte ensamma om att tro på kulturens betydelse för tillväxt och innovationer. Sedan länge har ett dynamiskt samspel mellan kompetens, kreativitet och kultur visat sig vara motor i regioner, kluster och företag som växer och skapar attraktionskraft. I september förra året kunde vi, för ovanlighetens skull, se en näringsminister och en kulturminister stå sida vid sida och presentera ett nytt nationellt handlingsprogram för kulturella och kreativa näringar.(...)
Handlingsprogram är bra. Handling är ännu bättre. Enligt en kartläggning av Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, arbetade 434 323 svenskar i kulturella och kreativa näringar 2007. Av dem fanns 8 674 i Värmland. Det här är en sektor som ständigt ökar, mellan 1995 och 2005 ökade arbetstillfällena med 15 procent. Samtidigt minskade tillverkningsindustrin med 8 procent och tjänstesektorn ökade med 20 procent. Fakta talar sitt tydliga språk. Vi hör ministrar prata om att vår förmåga att utveckla entreprenörskap och innovationer är avgörande för Sveriges fortsatta utveckling, men om vi ska tänka nytt behöver vi göra annorlunda.
Läs hela artikeln här
tisdag 26 januari 2010
fokus Glada Hudik
Glada Hudik Teaterns framgångar som under året kommer generera bl a inspelning av en teveserie, en långfilm och ett gästspel i USA ger ett ökat fokus på Hudiksvalls kommun. För att ta tillvara de möjligheter som detta medför har man i Hudiksvall startat en process som man kan följa via hemsidan Fokus Glada Hudik. En arbetsgrup har bildats med representanter från näringsliv, kommun och privatpersoner för att ta fram förslag på aktiviteter och strategier för hur man kan dra nytta av den publicitet som Glada Hudikteatern skapar för att öka kommunens attraktivitet för boende, företagare och besökare samt att verka för att antalet arbetstillfällen ökar.
Fokus Glada Hudik är motorn i arbetet med att forma bilden av Hudiksvall och fylla varumärket Glada Hudik. Målet är att fler ska känna till vår kommun och vad vi har att erbjuda i Hudiksvall i form av till exempel näringsliv, kultur, livskvalitet, arbetsliv och vacker natur. Då ökar chanserna till ökad inflyttning och etablering av företag skriver man på hemsidan. Man kan även prenumenera på ett nyhetsbrev.
Fokus Glada Hudik är motorn i arbetet med att forma bilden av Hudiksvall och fylla varumärket Glada Hudik. Målet är att fler ska känna till vår kommun och vad vi har att erbjuda i Hudiksvall i form av till exempel näringsliv, kultur, livskvalitet, arbetsliv och vacker natur. Då ökar chanserna till ökad inflyttning och etablering av företag skriver man på hemsidan. Man kan även prenumenera på ett nyhetsbrev.
måndag 25 januari 2010
Nordiska Akvarellmuseet ger 20 gånger pengarna tillbaka till regionen
För första gången i Sverige har värdet av ett museum, Nordiska akvarellmuseet på Tjörn, mätts i ekonomiska termer. I två år har forskarna samlat data från bland annat Tjörns kommun, Västra Götalandsregionen och internationella källor. Enkäter har gjorts, både på museet och via Sifo.
De samhällsekonomiska vinsterna har sedan mätts utifrån värden som till exempel den direkta upplevelsen av att vara på museet, att vistas i miljön runt omkring och vilken betydelse institutionen har för kommande generationer.
För Tjörn innebär 150 000 besökare per år 13 miljoner kronor i ökade intäkter från bland annat biljettförsäljning, mat och dryck, övernattning och shopping.
Det sammanlagda värdet som skapas i hela regionen motsvarar 265,5 miljoner kronor. Den summan överstiger med råge de kommunala, regionala och statliga bidragen.
Läs hela artikeln i GP.
De samhällsekonomiska vinsterna har sedan mätts utifrån värden som till exempel den direkta upplevelsen av att vara på museet, att vistas i miljön runt omkring och vilken betydelse institutionen har för kommande generationer.
För Tjörn innebär 150 000 besökare per år 13 miljoner kronor i ökade intäkter från bland annat biljettförsäljning, mat och dryck, övernattning och shopping.
Det sammanlagda värdet som skapas i hela regionen motsvarar 265,5 miljoner kronor. Den summan överstiger med råge de kommunala, regionala och statliga bidragen.
Läs hela artikeln i GP.
söndag 24 januari 2010
Skådespelare i unik test kring kultur och digital teknik
Onsdagen den 13 januari skedde en unik test i Söråkers Folkets hus kring hur den digitala tekniken påverkar framtidens kulturutbud. På plats spelades och sändes delar ur pjäsen The Widows av Joyce Carol Oates, som har världspremiär på Strindbergs Intima teater i februari. Bland skådespelarna finns Cecilia Nilsson, aktuell från dramaserien Morden som sändes i SVT under hösten 2009 och tidigare bland annat Guldbaggenominerad för sin roll i Ulf Malmros film Den bästa sommaren. Läs DNs artikel här.
– Det är helt i August Strindbergs anda att delta i en försöksverksamhet som den här. Strindberg förändrade teaterns dramaturgi när han lät telefonen bli dramatisk budbärare. På samma sätt påverkar de digitala möjligheterna vår tids idéer om illusion och rum och närvaro, säger Ture Rangström, chef på Strindbergs Intima Teater.
– Hittills har de digitala sändningarna handlat om envägskommunikation. Vi undersöker nu om direktsänd dubbelriktad kommunikation kan skapa en annan sorts närvaro och därmed påverka överenskommelsen mellan scen och salong, säger Gunilla Kindstrand.
Bakom studien står bland annat Fiber Optic Valley, Riksteatern, Folkteatern i Gävleborg, Strindbergs Intima teatern, Stiftelsen framtidens kultur, Region Gävleborg och Söråkers Folkets hus. Anledningen till att testet utförs på Söråkers Folkets Hus är att de har Sveriges i särklass största publik för digitala sändningar. Testet är en del av en större förstudie som undersöker den digitala teknikens påverkan på konst och kultur ur ett regionalt perspektiv.
– Det är helt i August Strindbergs anda att delta i en försöksverksamhet som den här. Strindberg förändrade teaterns dramaturgi när han lät telefonen bli dramatisk budbärare. På samma sätt påverkar de digitala möjligheterna vår tids idéer om illusion och rum och närvaro, säger Ture Rangström, chef på Strindbergs Intima Teater.
– Hittills har de digitala sändningarna handlat om envägskommunikation. Vi undersöker nu om direktsänd dubbelriktad kommunikation kan skapa en annan sorts närvaro och därmed påverka överenskommelsen mellan scen och salong, säger Gunilla Kindstrand.
Bakom studien står bland annat Fiber Optic Valley, Riksteatern, Folkteatern i Gävleborg, Strindbergs Intima teatern, Stiftelsen framtidens kultur, Region Gävleborg och Söråkers Folkets hus. Anledningen till att testet utförs på Söråkers Folkets Hus är att de har Sveriges i särklass största publik för digitala sändningar. Testet är en del av en större förstudie som undersöker den digitala teknikens påverkan på konst och kultur ur ett regionalt perspektiv.
En KNUFF i rätt riktning
KKN Värmland arrangerade seminariet KNUFF den 21 januari i Karlstad och projketledare från KKN Dalarna och KKN Gävleborg deltog också i dagen.
"Nästan hundra personer har mötts i de mest oväntade konstellationer och bytt tankar med varandra, och jag vet att många redan bokat nya möten för att fortsätta diskussionerna", säger David Lindeby, projektledare för Kulturella och Kreativa Näringar på Region Värmland.
Förhoppningen är att dagens seminarium ska sätta igång en rad olika möten i Värmland. Målet för projektet är att på olika vägar växla upp resurser, samarbeten och värden som redan finns inom den kulturella näringen.
– Det handlar om att hitta fruktbara samarbeten med företag och organisationer som leder till affärsutveckling och innovationer, säger David Lindeby.
Läs om seminariet och titta på filmerna.
"Nästan hundra personer har mötts i de mest oväntade konstellationer och bytt tankar med varandra, och jag vet att många redan bokat nya möten för att fortsätta diskussionerna", säger David Lindeby, projektledare för Kulturella och Kreativa Näringar på Region Värmland.
Förhoppningen är att dagens seminarium ska sätta igång en rad olika möten i Värmland. Målet för projektet är att på olika vägar växla upp resurser, samarbeten och värden som redan finns inom den kulturella näringen.
– Det handlar om att hitta fruktbara samarbeten med företag och organisationer som leder till affärsutveckling och innovationer, säger David Lindeby.
Läs om seminariet och titta på filmerna.
måndag 18 januari 2010
Melodifestivalen, VM i skidåkning, Peace & Love och Freluga Trädgårdsscen — Hur kan arrangemang bidra till att skapa en hållbar utveckling i Gävleborg
Välkommen till en inspirationsdag om kreativ tillväxt, regional utveckling och attraktionskraft 12 februari på Högbo Brukshotell. Vi spanar på goda exempel inom de kulturella och kreativa näringarna och dagen avslutas med att vi gemensamt får uppleva genrepet inför Melodifestivalen på Göransson Arena.
Inbjudan riktar sig till förtroendevalda, kommunledning, tjänstemän inom kultur, näringsliv, turism, information, fritid, bransch- och intresseorganisationer, företag, föreningar. Sprid gärna denna info i dina nätverk .
Alla uppgifter om anmälan, kostnad, busstider etc hittar du här
Anmälan sker via epost till: utbildning@regiongavleborg.se
Det är snart en månad kvar tills det är dags men vänta inte med anmälan, antalet platser är begränsat och sista anmälningsdag är 22 januari.
PROGRAM
Ca 13:30 Mingel och lunchmacka på Högbo Brukshotell
14:00 Välkommen & Inledning
Charlotta Netsman projektledare för Kulturella & Kreativa Näringar (KKN Gävleborg), Region Gävleborg
14.10 Nätverkens betydelse för utvecklingen av upplevelsenäringen i Sandvikens kommun. Bosse Eriksson , kultur och fritidschef i Sandvikens kommun
14.30 Live Nation, melodifestivalen och upplevelsebaserad kommunikation
Anders Leijon , Sales & Project Manager för Melodifestivalen, Live Nation, världsledande konsert och turnéarrangör.
15.00 Beyond skiing – ett unikt helhetskoncept för att skapa regional utveckling via större arrangemangSvenska Skidförbundet, Falu Kommun, samt region Dalarna ansöker tillsammans om att få arrangera skid-VM i de nordiska disciplinerna. Faluns ambition med VM är att lyfta evenemanget till en högre nivå än vad som gjorts tidigare. Konceptet för samman elitskidåkning med snö och skidaktiviteter för barn, kulturarrangemang, politik, affärsverksamhet och underhållning.
Tomas Ringsby Petersson är konsult inom affärsutveckling och marknadsföring främst inriktad mot industri och logistik. Under åren 2007-2009 var han Förbundsdirektör för Svenska Skidförbundet. Katarina Medveczky arbetar som koordinator för VM kandidaturen 2015 inom Svenska Skidförbundet, förra året var hon projektledare för World Cup i Bandy i Sandviken och fanns även med i organisationen för Alpina VM i Åre 2007
15.30 Peace & Love - mycket mer än en festival Patric Hammar, festivalchef på Peace & Love i Borlänge som gjorde braksuccé 2009 och blev Sveriges största musikfestival med mer än 40 000 besökare. Hör honom berätta om framgångsfaktorer och framtidsplaner.
16.00 Freluga Trädgårdsscen – en framgångssaga i byformat
Syskonen som förverkligade en galen idé, gjorde succé och under 2009 fick pris både som årets marknadsförare på Eldklotet och årets kooperativ av Coompanion.
Två av grundarna Jacob Abrahamsson och Petra Abrahamsson berättar om hur det gick till.
16:30 Melodifestivalen i Sandviken Odd Westby, Informationschef, Sandvikens kommun
16.45 Middag
18:30 Avfärd till Göransson Arena 19:00 Genrep Melodifestivalen
22:00 Återresa
Inbjudan riktar sig till förtroendevalda, kommunledning, tjänstemän inom kultur, näringsliv, turism, information, fritid, bransch- och intresseorganisationer, företag, föreningar. Sprid gärna denna info i dina nätverk .
Alla uppgifter om anmälan, kostnad, busstider etc hittar du här
Anmälan sker via epost till: utbildning@regiongavleborg.se
Det är snart en månad kvar tills det är dags men vänta inte med anmälan, antalet platser är begränsat och sista anmälningsdag är 22 januari.
PROGRAM
Ca 13:30 Mingel och lunchmacka på Högbo Brukshotell
14:00 Välkommen & Inledning
Charlotta Netsman projektledare för Kulturella & Kreativa Näringar (KKN Gävleborg), Region Gävleborg
14.10 Nätverkens betydelse för utvecklingen av upplevelsenäringen i Sandvikens kommun. Bosse Eriksson , kultur och fritidschef i Sandvikens kommun
14.30 Live Nation, melodifestivalen och upplevelsebaserad kommunikation
Anders Leijon , Sales & Project Manager för Melodifestivalen, Live Nation, världsledande konsert och turnéarrangör.
15.00 Beyond skiing – ett unikt helhetskoncept för att skapa regional utveckling via större arrangemangSvenska Skidförbundet, Falu Kommun, samt region Dalarna ansöker tillsammans om att få arrangera skid-VM i de nordiska disciplinerna. Faluns ambition med VM är att lyfta evenemanget till en högre nivå än vad som gjorts tidigare. Konceptet för samman elitskidåkning med snö och skidaktiviteter för barn, kulturarrangemang, politik, affärsverksamhet och underhållning.
Tomas Ringsby Petersson är konsult inom affärsutveckling och marknadsföring främst inriktad mot industri och logistik. Under åren 2007-2009 var han Förbundsdirektör för Svenska Skidförbundet. Katarina Medveczky arbetar som koordinator för VM kandidaturen 2015 inom Svenska Skidförbundet, förra året var hon projektledare för World Cup i Bandy i Sandviken och fanns även med i organisationen för Alpina VM i Åre 2007
15.30 Peace & Love - mycket mer än en festival Patric Hammar, festivalchef på Peace & Love i Borlänge som gjorde braksuccé 2009 och blev Sveriges största musikfestival med mer än 40 000 besökare. Hör honom berätta om framgångsfaktorer och framtidsplaner.
16.00 Freluga Trädgårdsscen – en framgångssaga i byformat
Syskonen som förverkligade en galen idé, gjorde succé och under 2009 fick pris både som årets marknadsförare på Eldklotet och årets kooperativ av Coompanion.
Två av grundarna Jacob Abrahamsson och Petra Abrahamsson berättar om hur det gick till.
16:30 Melodifestivalen i Sandviken Odd Westby, Informationschef, Sandvikens kommun
16.45 Middag
18:30 Avfärd till Göransson Arena 19:00 Genrep Melodifestivalen
22:00 Återresa
Är du bara kreativ? — hur kreativa och kritiska tankar blir konstruktiva handlingar
Professor Lars Torsten Eriksson, berättar hur tankar resulterar i innovationer, entreprenörskap och kreativa näringar. Samtidigt presenteras hans nya bok "Konstruktivt tänkande".
När? Torsdag 21 januari kl 12.00
Var? Högskolebiblioteket, gävle Högskola
Se mer info här
När? Torsdag 21 januari kl 12.00
Var? Högskolebiblioteket, gävle Högskola
Se mer info här
torsdag 14 januari 2010
Tjänstedesign leder till ökad lönsamhet!
Åtminstone om man får tro inbjudan till ett seminarium som bl a GävleDala Design Lab anordnar i Hudiksvall den 4 februari.
Över 70 procent av vår ekonomi idag bygger på en tjänst eller service. Tjänstedesign kan enkelt beskrivas som att med hjälp av designmetodiken utveckla en tjänst eller service så att den blir så bra som möjlig för användaren, samtidigt som det skapar konkurrenskraftiga fördelar för företag/organisationer och offentlig sektor.
Daniel Ewerman, VD Transformator Design föreläser
om hur du kan öka kundvärdet och kundupplevelsen vid
tjänsteutveckling och ger konkreta exempel på innovativa och slutkundsnära arbetsmetoder.
Anna-Karin Lingham, varumärkeskonsult föreläser under rubriken:
Med ett tydligt, konsekvent och engagerat varumärkes-
arbete stärker du både tillväxt och lönsamhet i ditt företag.
Seminariearrangörer: Design i Västernorrland och GävleDala Designlab i samarbete med Fiber Optic Valley AB samt Monitor AB.
Läs hela programmet här.
Anmälan senast 28 januari.
Över 70 procent av vår ekonomi idag bygger på en tjänst eller service. Tjänstedesign kan enkelt beskrivas som att med hjälp av designmetodiken utveckla en tjänst eller service så att den blir så bra som möjlig för användaren, samtidigt som det skapar konkurrenskraftiga fördelar för företag/organisationer och offentlig sektor.
Daniel Ewerman, VD Transformator Design föreläser
om hur du kan öka kundvärdet och kundupplevelsen vid
tjänsteutveckling och ger konkreta exempel på innovativa och slutkundsnära arbetsmetoder.
Anna-Karin Lingham, varumärkeskonsult föreläser under rubriken:
Med ett tydligt, konsekvent och engagerat varumärkes-
arbete stärker du både tillväxt och lönsamhet i ditt företag.
Seminariearrangörer: Design i Västernorrland och GävleDala Designlab i samarbete med Fiber Optic Valley AB samt Monitor AB.
Läs hela programmet här.
Anmälan senast 28 januari.
måndag 11 januari 2010
Bli proffs på att mingla och nätverka!
Om du vill bli ännu bättre på att:
• Förstå kraften i nätverksekonomin
• Presentera dig minnesvärt
• Bygga personliga affärsrelationer
• Skapa vinna-vinna-vinna situationer
• Proffsmingla
har du chansen att stärka din kompetens vid ett flertal tillfällen i vår.
Katarina Widoff på Kommunikationsfabriken (KOMFAB) är föreläsare och författare, som utbildar i konsten att nätverka, skapa personliga relationer, service.
KOMFAB finns i Stockholm och i gamla tegelfabriken på Rönnskär i Stocka, norr om Hudiksvall.
Hon arrangerar Nätverksträffar med Minimässa, ett koncept som utvecklats för att förmedla kraften i att nätverka och skapa socialt mod i kontakten med folk man inte känner, presentera sig enkelt och minnesvärt för att göra ett avtryck och ett intryck.
I Gävle kommer det bli två nätverksträffar i vår; onsdagarna 20 januari samt 21 april kl 16-18 på restaurang Heartbreak Hotell. Även i Stocka, Sundsvall, Stockholm under våren 2010.
Mer info samt anmälan: www.komfab.se
• Förstå kraften i nätverksekonomin
• Presentera dig minnesvärt
• Bygga personliga affärsrelationer
• Skapa vinna-vinna-vinna situationer
• Proffsmingla
har du chansen att stärka din kompetens vid ett flertal tillfällen i vår.
Katarina Widoff på Kommunikationsfabriken (KOMFAB) är föreläsare och författare, som utbildar i konsten att nätverka, skapa personliga relationer, service.
KOMFAB finns i Stockholm och i gamla tegelfabriken på Rönnskär i Stocka, norr om Hudiksvall.
Hon arrangerar Nätverksträffar med Minimässa, ett koncept som utvecklats för att förmedla kraften i att nätverka och skapa socialt mod i kontakten med folk man inte känner, presentera sig enkelt och minnesvärt för att göra ett avtryck och ett intryck.
I Gävle kommer det bli två nätverksträffar i vår; onsdagarna 20 januari samt 21 april kl 16-18 på restaurang Heartbreak Hotell. Även i Stocka, Sundsvall, Stockholm under våren 2010.
Mer info samt anmälan: www.komfab.se
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
