En intressant och nyskapade aktör att hålla ögonen på i dagens av kulturpolitiska omdaningar präglade Sverige är Max Valentin och hans företag Fabel Kommunikation. De har arbetat fram ett helt nytt koncpet för kulturfinansiering kortfattat beskrivs så här på deras hemsida: en infrastuktur för kulturfinansiering med utgångspunkt från crowd sourcing och microfinansiering med syftet att öka realiseringsgraden av viktiga projekt i Stockholm samt för att öppna upp scenrummen för nya berättelser.
Projeket har initialt fått stöd från Stockholms Stads fond Innovativ kultur samt utvecklingsmedel från Vinnova.
Klicka här för att se en presentation av konceptet
Fabel Kommnikation har också fick också i uppdrag av Region Blekinge i slutet på förra året att göra en utredning om Mötesplatser för kultur i Blekinge
söndag 28 februari 2010
tisdag 23 februari 2010
Making Art Work
I Europa beräknas den kulturella och kreativa sektorn omsätta 650 miljarder Euro om året och kopplingen mellan kultursektorn och ekonomisk tillväxt blir allt mer relevant att titta närmare på. Evelina Wahlqvist, forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har i tidigare studier visat att konstnärstäthet korrelerar med ekonomisk tillväxt. Med sin nya rapport, Making Art Work, utmanar hon den traditionella synen att konst ska subventioneras och inte kan förväntas att själv generera pengar.
- Satsningar inom kreativa näringar diskuteras oftast ur ett uppifrånperspektiv. Vi måste också se de konstnärliga utövarnas förutsättningar. Med kunskap om kreatörers egna upplevelser av möjligheter och hinder kan vi sedan lyfta perspektivet, börja göra generaliseringar och dra lärdomar som kan bädda för en stark sektor inom konst och kreativitet, säger Evelina Wahlqvist som menar att samhället kan bli bättre på att ta tillvara den konstnärliga kompetensen.
I rapporten Making Art Work ger hon förslag på hur det kan göras. Utöver beskrivningar av konstnärliga karriärvägar i ord och siffror innehåller rapporten också alumnernas perspektiv på den konstnärliga utbildningen.
Läs och ladda ner rapporten här
Följ Evelina Wahlqvists blogg här
Källa: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
- Satsningar inom kreativa näringar diskuteras oftast ur ett uppifrånperspektiv. Vi måste också se de konstnärliga utövarnas förutsättningar. Med kunskap om kreatörers egna upplevelser av möjligheter och hinder kan vi sedan lyfta perspektivet, börja göra generaliseringar och dra lärdomar som kan bädda för en stark sektor inom konst och kreativitet, säger Evelina Wahlqvist som menar att samhället kan bli bättre på att ta tillvara den konstnärliga kompetensen.
I rapporten Making Art Work ger hon förslag på hur det kan göras. Utöver beskrivningar av konstnärliga karriärvägar i ord och siffror innehåller rapporten också alumnernas perspektiv på den konstnärliga utbildningen.
Läs och ladda ner rapporten här
Följ Evelina Wahlqvists blogg här
Källa: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Spela samman - nytt betänkande om den regionala kulturpolitiken
Igår lämnade den särskilde utredaren, landshövding Chris Heister sitt betänkande om en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Den här nya kulturutredningen har kallats Kultursamverkansutredningen. Se presskonferensen här och läs hela betänkandet här.
Komentarer om Kultursamverkansutredningen:
Hör Chris Heister själv berätta om hur hennes betänkande skiljer sig från kulturutredningens portföljmodell i Sveriges Radio.
Dagens Nyheter "Comeback för Kulturrådet"
Svenska Dagbladet "Mer kulturmakt åt regionerna"
Göteborgs-Posten "Samma koffert för hela landet"
Komentarer om Kultursamverkansutredningen:
Hör Chris Heister själv berätta om hur hennes betänkande skiljer sig från kulturutredningens portföljmodell i Sveriges Radio.
Dagens Nyheter "Comeback för Kulturrådet"
Svenska Dagbladet "Mer kulturmakt åt regionerna"
Göteborgs-Posten "Samma koffert för hela landet"
onsdag 17 februari 2010
Kulturens optionsvärde - en motor i samhällsekonomin.
Jag har tidigare skrivit om den studie som publicerats om Nordiska Akvarellmuseet i år. Den är genomförd av John Armbrecht & Tommy Andersson, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet och går att läsa i sin helhet här
Studien inleds med en punktvis sammanfattning som är intressant och visar hur en traditionell kulturinstitution spelar med i samhällsekonomin på ett mycket mer genomgripande sätt än man tidigare sett.
En punktvis sammanfattning av studiens resultat:
Nordiska Akvarellmuseets kärnverksamhet, dvs. de pågående utställningarna skapar ett samhällsekonomiskt värde motsvarande 12,2 mkr i kommunen samt 253,3 mkr i Västra Götalandsregionen. Dessutom skapas stora värden i övriga Sverige, i Norden samt i övriga Europa.
Det samhällsekonomiska värdet kan delas upp i brukarvärde som bland annat skapas genom museets utställningar (8,3 mkr i Tjörns kommun, 54 mkr i Västra Götalandsregionen) samt icke-brukarvärde (3,9 mkr i Tjörns kommun, 199,3 mkr i Västra Götaland).
Det samhällsekonomiska icke-brukarvärdet utgörs av värdet av att ha tillgång till konstupplevelser (optionsvärde), värdet av att kommande generationer kan växa upp med kultur (arvedel) samt värdet av att leva i ett samhälle med kulturella tillgångar (existensvärde). Högst värderas optionsvärde (1,7 mkr i kommunen och 89,8 mkr i regionen) följt av arvedel (1 mkr i kommunen och 71,3 mkr i regionen) och existensvärdet (0,9 mkr i kommunen och 32,3 mkr i regionen).
Jämfört med offentliga bidrag som totalt utgör 12,86 skapas ett 20 gånger större samhällsekonomiskt värde (över 265,5). Nordiska och internationella besökare ingår ej i studien.
Det samhällsekonomiska icke-brukarvärdet är signifikant större för dem som någon gång besökt museet men signifikant större än noll också för dem som aldrig varit där.
Under perioden oktober 2008 till oktober 2009 besöktes Nordiska Akvarellmuseet av 226 000 personer. 150 000 av dem besökte museets utställning, varav 18 % kom från Tjörn, övriga besökare bor i andra delar av Sverige. Ca 55 % av de tillresta besökarna kommer från Stor-Göteborg, Stockholmare utgör ca 5 %. Av det totala antalet besökare var 36 % män och 64 % kvinnor. Medelåldern var 55 år och majoriteten har en högskoleutbildning. Besökarnas genomsnittsinkomst ligger något över rikets medel.
Det samhällsekonomiska värdet av konstupplevelserna på Nordiska Akvarellmuseet genererade finansiella flöden till Tjörns kommun motsvarande 13,2 mkr. Detta finansiella flöde fördelades mellan biljettintäkter (2,7 mkr), museibutiken (1,2 mkr) mat och dryck (4,7 mkr), shopping (2,9 mkr) logi (0,8 mkr) och övriga utgifter (0,9 mkr).
Vidare tillfördes Tjörns kommun medel från externa bidragsgivare till Nordiska Akvarellmuseet om 10,56 mkr, uppdelade på regionala bidrag (6,66 mkr) statliga bidrag (1,9 mkr) och utvecklingsbidrag som i snitt uppgår till 2 mkr.
Baserat på studiens resultat tycks det finnas möjligheter att öka det finansiella inflödet till Tjörns kommun genom att förbättra transporter och tillgänglighet till Nordiska Akvarellmuseet samt övernattningsmöjligheter för besökare. Vidare forskning är angeläget angående prissättning av entréavgifter i förhållande till skapat samhällsekonomiskt värde och ökat finansiellt inflöde till kommunen genom fler besökare.
Studien inleds med en punktvis sammanfattning som är intressant och visar hur en traditionell kulturinstitution spelar med i samhällsekonomin på ett mycket mer genomgripande sätt än man tidigare sett.
En punktvis sammanfattning av studiens resultat:
Nordiska Akvarellmuseets kärnverksamhet, dvs. de pågående utställningarna skapar ett samhällsekonomiskt värde motsvarande 12,2 mkr i kommunen samt 253,3 mkr i Västra Götalandsregionen. Dessutom skapas stora värden i övriga Sverige, i Norden samt i övriga Europa.
Det samhällsekonomiska värdet kan delas upp i brukarvärde som bland annat skapas genom museets utställningar (8,3 mkr i Tjörns kommun, 54 mkr i Västra Götalandsregionen) samt icke-brukarvärde (3,9 mkr i Tjörns kommun, 199,3 mkr i Västra Götaland).
Det samhällsekonomiska icke-brukarvärdet utgörs av värdet av att ha tillgång till konstupplevelser (optionsvärde), värdet av att kommande generationer kan växa upp med kultur (arvedel) samt värdet av att leva i ett samhälle med kulturella tillgångar (existensvärde). Högst värderas optionsvärde (1,7 mkr i kommunen och 89,8 mkr i regionen) följt av arvedel (1 mkr i kommunen och 71,3 mkr i regionen) och existensvärdet (0,9 mkr i kommunen och 32,3 mkr i regionen).
Jämfört med offentliga bidrag som totalt utgör 12,86 skapas ett 20 gånger större samhällsekonomiskt värde (över 265,5). Nordiska och internationella besökare ingår ej i studien.
Det samhällsekonomiska icke-brukarvärdet är signifikant större för dem som någon gång besökt museet men signifikant större än noll också för dem som aldrig varit där.
Under perioden oktober 2008 till oktober 2009 besöktes Nordiska Akvarellmuseet av 226 000 personer. 150 000 av dem besökte museets utställning, varav 18 % kom från Tjörn, övriga besökare bor i andra delar av Sverige. Ca 55 % av de tillresta besökarna kommer från Stor-Göteborg, Stockholmare utgör ca 5 %. Av det totala antalet besökare var 36 % män och 64 % kvinnor. Medelåldern var 55 år och majoriteten har en högskoleutbildning. Besökarnas genomsnittsinkomst ligger något över rikets medel.
Det samhällsekonomiska värdet av konstupplevelserna på Nordiska Akvarellmuseet genererade finansiella flöden till Tjörns kommun motsvarande 13,2 mkr. Detta finansiella flöde fördelades mellan biljettintäkter (2,7 mkr), museibutiken (1,2 mkr) mat och dryck (4,7 mkr), shopping (2,9 mkr) logi (0,8 mkr) och övriga utgifter (0,9 mkr).
Vidare tillfördes Tjörns kommun medel från externa bidragsgivare till Nordiska Akvarellmuseet om 10,56 mkr, uppdelade på regionala bidrag (6,66 mkr) statliga bidrag (1,9 mkr) och utvecklingsbidrag som i snitt uppgår till 2 mkr.
Baserat på studiens resultat tycks det finnas möjligheter att öka det finansiella inflödet till Tjörns kommun genom att förbättra transporter och tillgänglighet till Nordiska Akvarellmuseet samt övernattningsmöjligheter för besökare. Vidare forskning är angeläget angående prissättning av entréavgifter i förhållande till skapat samhällsekonomiskt värde och ökat finansiellt inflöde till kommunen genom fler besökare.
måndag 15 februari 2010
Lysande bok om kulturpolitik och kulturekonomi
Trots att jag inte har läst klart den än och att året precis börjat skulle jag vilja påstå att David Karlsson skrivit årets viktigaste bok om svensk kulturpolitik, om kulturens roll i samhället, ekonomin och för oss människor! Som läsare kan man fullständigt trygg följa med i det resonemang som tydligt och systematiskt byggs upp i boken. Det är skönläsning både på grund av spännvidden och djupet i den analys han gör och för enkelheten och lättheten med vilken han argumenterar. Bokens titel är "En kulturutredning: pengar, konst och politik" och om ni inte redan har beställt boken, gör det här
Här kan du läsa recensionen i Svd
Och Emma Stenström hyllar den här med orden; En verklig grundbok i kulturekonomi – och obligatorisk läsning för alla!
Här kan du läsa recensionen i Svd
Och Emma Stenström hyllar den här med orden; En verklig grundbok i kulturekonomi – och obligatorisk läsning för alla!
onsdag 10 februari 2010
Glada Hudik-teatern gästar Melodifestivalen
Ett av Gävleborgs starkaste varumärken just nu inom kulturella och kreativa näringar, Glada Hudik-teatern, gästar Melodifestivalen vid helgens deltävling i Sandviken.
"Glada Hudik-teatern blev känd med föreställningen ”Elvis” som har setts av över 120 000 personer. Men trots sin erfarenhet av Elvislåtar så kommer gruppen inte att sjunga något av den döde rockikonen under Melodifestivalen.
– Vi vill pröva något nytt. Det är hemligt vilken låt men jag kan säga att det är något svenskt som kommer bli väldigt starkt, säger Pär Johansson.
Teatergruppen bildades 1996 som ett projekt på dagcentret i Hudiksvall. Ensemblen består av ”både utvecklingsstörda och normalstörda” skådespelare. Den första föreställningen hette ”Tomtar på rymmen” och sågs av 400 personer.
14 år senare har gruppen vuxit och utgörs nu av 110 personer som uppträder inför utsålda hus. Nu planeras en långfilm med Glada Hudik-teatern som dessutom ska ta "Elvis" till New York i sommar.
– Vi har blivit en nationell angelägenhet. Det är därför SVT kontaktade oss, säger Pär Johansson.
Läs hela artikeln här.
Källa: www.aftonbladet.se
"Glada Hudik-teatern blev känd med föreställningen ”Elvis” som har setts av över 120 000 personer. Men trots sin erfarenhet av Elvislåtar så kommer gruppen inte att sjunga något av den döde rockikonen under Melodifestivalen.
– Vi vill pröva något nytt. Det är hemligt vilken låt men jag kan säga att det är något svenskt som kommer bli väldigt starkt, säger Pär Johansson.
Teatergruppen bildades 1996 som ett projekt på dagcentret i Hudiksvall. Ensemblen består av ”både utvecklingsstörda och normalstörda” skådespelare. Den första föreställningen hette ”Tomtar på rymmen” och sågs av 400 personer.
14 år senare har gruppen vuxit och utgörs nu av 110 personer som uppträder inför utsålda hus. Nu planeras en långfilm med Glada Hudik-teatern som dessutom ska ta "Elvis" till New York i sommar.
– Vi har blivit en nationell angelägenhet. Det är därför SVT kontaktade oss, säger Pär Johansson.
Läs hela artikeln här.
Källa: www.aftonbladet.se
fredag 5 februari 2010
"No wrong dooor" SMART företagsrådgivning i Uppsala län
ERUF har beviljat 250 000 kr till ett förstudieprojektet och Regionförbundet Uppsala län har beviljat 83 000 kr ur sin budget. Projektet, som går under namnet SMART (Samverkan Mellan Aktörer för Regional Tillväxt) samordnas av Regionförbundet.
- Regionförbundet har under några år samordnat möten mellan de företagsstödjande organisationerna med syfte att lära känna varandra och verksamheterna bättre. Härigenom har det utvecklats en positiv syn på varandra och en ökad tillit till varandra. Detta har också resulterat i att man med större förtroende kan hänvisa kunder till varandra och till den organisation som är bäst på att tillgodose kundens behov. Uttrycket, no wrong door, känns bättre än, one door in, för företagsutvecklingen i länet, säger Svante Rowa på Regionförbundet.
Läs hela artikeln här.
Källa: uppsaladirekt.com
- Regionförbundet har under några år samordnat möten mellan de företagsstödjande organisationerna med syfte att lära känna varandra och verksamheterna bättre. Härigenom har det utvecklats en positiv syn på varandra och en ökad tillit till varandra. Detta har också resulterat i att man med större förtroende kan hänvisa kunder till varandra och till den organisation som är bäst på att tillgodose kundens behov. Uttrycket, no wrong door, känns bättre än, one door in, för företagsutvecklingen i länet, säger Svante Rowa på Regionförbundet.
Läs hela artikeln här.
Källa: uppsaladirekt.com
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
