Kulturens optionsvärde - en motor i samhällsekonomin.

Jag har tidigare skrivit om den studie som publicerats om Nordiska Akvarellmuseet i år. Den är genomförd av John Armbrecht & Tommy Andersson, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet och går att läsa i sin helhet här
Studien inleds med en punktvis sammanfattning som är intressant och visar hur en traditionell kulturinstitution spelar med i samhällsekonomin på ett mycket mer genomgripande sätt än man tidigare sett.

En punktvis sammanfattning av studiens resultat:

Nordiska Akvarellmuseets kärnverksamhet, dvs. de pågående utställningarna skapar ett samhällsekonomiskt värde motsvarande 12,2 mkr i kommunen samt 253,3 mkr i Västra Götalandsregionen. Dessutom skapas stora värden i övriga Sverige, i Norden samt i övriga Europa.

Det samhällsekonomiska värdet kan delas upp i brukarvärde som bland annat skapas genom museets utställningar (8,3 mkr i Tjörns kommun, 54 mkr i Västra Götalandsregionen) samt icke-brukarvärde (3,9 mkr i Tjörns kommun, 199,3 mkr i Västra Götaland).

Det samhällsekonomiska icke-brukarvärdet utgörs av värdet av att ha tillgång till konstupplevelser (optionsvärde), värdet av att kommande generationer kan växa upp med kultur (arvedel) samt värdet av att leva i ett samhälle med kulturella tillgångar (existensvärde). Högst värderas optionsvärde (1,7 mkr i kommunen och 89,8 mkr i regionen) följt av arvedel (1 mkr i kommunen och 71,3 mkr i regionen) och existensvärdet (0,9 mkr i kommunen och 32,3 mkr i regionen).

Jämfört med offentliga bidrag som totalt utgör 12,86 skapas ett 20 gånger större samhällsekonomiskt värde (över 265,5). Nordiska och internationella besökare ingår ej i studien.

Det samhällsekonomiska icke-brukarvärdet är signifikant större för dem som någon gång besökt museet men signifikant större än noll också för dem som aldrig varit där.

Under perioden oktober 2008 till oktober 2009 besöktes Nordiska Akvarellmuseet av 226 000 personer. 150 000 av dem besökte museets utställning, varav 18 % kom från Tjörn, övriga besökare bor i andra delar av Sverige. Ca 55 % av de tillresta besökarna kommer från Stor-Göteborg, Stockholmare utgör ca 5 %. Av det totala antalet besökare var 36 % män och 64 % kvinnor. Medelåldern var 55 år och majoriteten har en högskoleutbildning. Besökarnas genomsnittsinkomst ligger något över rikets medel.

Det samhällsekonomiska värdet av konstupplevelserna på Nordiska Akvarellmuseet genererade finansiella flöden till Tjörns kommun motsvarande 13,2 mkr. Detta finansiella flöde fördelades mellan biljettintäkter (2,7 mkr), museibutiken (1,2 mkr) mat och dryck (4,7 mkr), shopping (2,9 mkr) logi (0,8 mkr) och övriga utgifter (0,9 mkr).

Vidare tillfördes Tjörns kommun medel från externa bidragsgivare till Nordiska Akvarellmuseet om 10,56 mkr, uppdelade på regionala bidrag (6,66 mkr) statliga bidrag (1,9 mkr) och utvecklingsbidrag som i snitt uppgår till 2 mkr.

Baserat på studiens resultat tycks det finnas möjligheter att öka det finansiella inflödet till Tjörns kommun genom att förbättra transporter och tillgänglighet till Nordiska Akvarellmuseet samt övernattningsmöjligheter för besökare. Vidare forskning är angeläget angående prissättning av entréavgifter i förhållande till skapat samhällsekonomiskt värde och ökat finansiellt inflöde till kommunen genom fler besökare.